Publicerat: 2008-09-13 Klockan: 20:38:03

rödgråten

det var länge sedan en film tog mig med sådan storm. det var länge sen jag levde mig in i en film så pass mycket. det var länge sedan jag bara satt och grät och grät och grät. fortsatte att gråta efteråt och bara höll om sadjad.... jag trodde jag skulle dö. jag kände samma känslor som huvudkaraktären. jag kunde inte andas. hur skulle det vara om sadjad dog? gud jag kände hennes känslor.. sedan gjorde det inte saken bättre av att vi redan i första scenen jämförde oss med paret och skrattade över likheterna i deras gräl...

ja det var en helt fantastisk film men jag grät nästan konstant. det var en sådan känslofilm som hette duga. myrbergs och vi planerade att se den tillsammans en gång i tiden. tur att vi inte gjorde det. den här filmen ska ses med den man älskar. inte som en sällskapsfilm. inte om man är lika känslosam som jag är iallafall. för efter filmen låg jag och fortsatte att gråta i sadjads knä. vad pratar jag om för film?? P.S I love you... 

se den... låt den ta dig med storm..



såhär ser man ut efter filmen.. och såhär såg sadjad ut efter filmen. efter att jag strykit hans hår i 2 timmar. *närhet* *intimt* iallafall så finns det vissa likheter mellan sadjads kusin adel i den här frisyren. döm själva. adel finns på bild längre ner...




igår var vi på iransk middag hos farhad. han och systrarna hade stått i. det var riktigt gott och hela min familj var där. emil som den stora killen han börjar bli "tappade" sin första tand. eller rättare sagt farhad fick rycka bort den. jag fick nötter från iran. mums. tack bahareh! pierre.. adel fick din tröja! hoppas det är lugnt!


 

Publicerat: 2007-02-13 Klockan: 21:46:38

alla hjärtans dag

delade känslor
lustiga känslor... hur ska morgondagen te sig? vad förväntar jag mig av den? det är en svår dag imorgon.. ett år sedan michele begravdes...ett år... hur gick det till.. ETT ÅR... den rosa kistan.. musiken, gråten, blommorna, atmosfären, prästens ord.. ett år..............

det känns som igår samtidigt som det känns som det var ett helt liv ifrån detta.. när jag tänker på michele så känns det som igår jag hade henne hos mig.. men när jag tänker på allt som hunnit hända, hur livet vänt, så känns det som det är en livslängd bort..

hur som helst så kommer klockslaget 14.00 kännas imorgon.. jag kommer nog gå undan då.. ta några minuter för mig själv.. inte för att tycka synd om mig själv utan för eftertanke och för att hedra dig michele...

älskar dig snuttunge o du finns hos mig.. då, nu o för evigt..



annars är det ju även en dag i kärlekens tecken på ett annat sätt.. o det ska såklart uppvaktas.. må hända att det är kommersiellt .. but so what?? jag älskar att det finns ännu en dag då man kan få uppvakta varandra och göra andra glada.. jag är ju löjligt förtjust i födelsedagar, julafton o alla hjärtans dag..  årsdagar o allt sådant.. att äta gott och ge presenter.. me like that..

inte för att jag är dålig på att göra det vilken dag som helst om året, för det gör jag också.. men dessa dagar får man ju lov att planera in tillsammans.. mys mys!!

jag fick min present idag.. jag var hos linda o klippte o färgade håret.. så lämnade hon ett kort o sa att min käresta hade varit där.. så då fick jag ett alla hjärtans dag kort o ett bidrag på 500 kr till min klippning o färgning! tack tack.. underbar present! han ska dock få min imorn...



sen i helgen blir det till att vara extremt sociala.. på fredag ska vi till jecka, danne o evvan.. på lördag ska vi till caroline o fira henne o sedan ska vi ut.. på söndag ska vi på första familjemiddagen hemma hos mor o far med syrran o the crazy gang.. mycket trevlig o rolig helg ska det bli!

puss o hej

41390-1529

 

Publicerat: 2007-02-03 Klockan: 15:53:44

vårdcentralen o en ny lista

mm igår var vi o såg en komplett oduglig film vid namn parfymen.. spara 95 kr o 2 o en halv timme av era liv o gå inte o se den.. inte på bio iaf.. visst den var stundvis vacker men herregud säger jag bara..

idag vaknade karln min med inte bara ett väldigt väldigt svullet finger utan också ett äckligt varigt finger.. det var gult under hela nageln..*yuck* så det blev vårdcentralen o där hade de visst snittat upp nageln o tömt ut allt var o nu vankas en pencellinkur.. se där se där vad som händer när man envisas att bita på nagelband o naglar..

jag har nyss varit på en långpromenad med stina o ska snart in i duschen för ikväll blir det divazfest.. tänkte bara slänga in en lista först..

Idag: Gått långpromenad med stina. Skjutsat sadjad till såväl kneippens vc o hagebys. Tillslut skar de upp nageln o tömde varet..*nice* skjutsat gamla tv´n till landet med pappa. Ikväll blir det divazfest o utgång.
Igår: gick vi på bio hela gänget o såg en komplett värdelös film med namnet parfymen..*huh*
I förrgår: tränade jag box med elin o sen var hon o hennes vänner här på kvällen..
Imorgon: vara bakfull o ta det lugnt
I övermorgon: jobba hela dagen o kvällsmöte på det

Humör just nu: pigg o förväntansfull
Stjärntecken: tvilling/kräfta
Väder: jag kräver mer sol o värme åt folket.. eller riktigt jävla gött fjällenväder
Bästa egenskap: självinsikt
Sämsta egenskap: otålig

Favoritmånad: juni till augusti funkar finfint
Tv eller film: film utan att tveka
Bok eller tidning: böcker.. absolut!
Bar eller nattklubb: varför inte båda?? Först bar sen nattklubb.. *wihaa*
Arbete eller skola: arbete.. skönt att inte ha något som tynger en hela tiden..

Morgon eller kväll: kväll.. o så natten.. fy för en tidig morgon
Klädsel just nu: träningskläder efter allt tvbärande o promenerande
Sällskapspel eller tvspel: Sällskaps, iallafall nu.
Kramas eller pussas: båda i en salig blandning
Promenad eller bio: oh knepigt.. varför inte ta en promenad som avslutas med en bio?

Öl eller vin: gaah jag vill inte ha något av det.. måste jag välja blir det öl.. så ljus öl som möjligt!
Godis eller snacks: godis.. inget svårt val här inte..
Byxor eller kjol: byxor i 9 månader o kjol i 3 månader av året
Senast sedda film: parfymen.. som sagt komplett oduglig
Komiker: komiker o komiker jag har en förkärlek till kristian luuk.. om jag måste välja komiker så kanske det får bli johan renborg

Skådespelare: oh.. leonardo di caprio, nicole kidman, brad pitt, johnny depp, uma thurman, edward norton, benicio del toro, matt damon, ewan mcgregor, daniel day-lewis, adrian brody, dustin hoffman, torkel pettersson, julia roberts, natalie portman, jude law… så mycket film.. så lite tid…
Artist: eminem annars hårdare musik eller rockigare!
Barn: 22 st på jobbet
Djur: inte så långt ögat kan nå.. thank god for that
Utbildning: förskollärare

Stamgäster på din blogg: ja det finns ett stadigt gäng på ca 100-150 läsare.. en finns det de som gästläser också
Förhållande eller singel: förhållande.. jag är absolut inte en singelmänniska
Hetro, bi eller homo: hetero
Fotboll eller hockey: fotboll
Kärlek eller vänskap: kärlek.. eller kanske vänskap som övergår i kärlek?!

Glasögon eller linser: inget av det.. läsglasögon som jag aldrig använder
Storstad eller småstad: mellanting är gött
Stökigt eller städat: städat
Restaurang eller hemlagat: båda delarna
Tävling eller lek: leka

Jacka eller kappa: jacka
Stark eller svag: stark
Hus eller lägenhet: lägenhet
Brun eller blek: helst brun
Favoritbutik: sisters, gina tricot, mq o vero moda

Favoritnöje: mysa i soffan o se på film.. o utgång är ju bra trevligt det med
Favoritmat: tacos eller grillat
Fjantig eller tuff: mest fjantig o det är grymt tufft att kunna vara fjantig!
Händer eller fötter: händer.. yuck för fötter
Sparare eller slösare: skulle vilja vara en sparare men jag är bra jävla duktig på att bränna pengar tyvärr

puss o hej o ha en bra dag


 

Publicerat: 2007-01-21 Klockan: 17:32:03

ett år sedan...

Helgen har haft ett stort huvudsyfte.. att fixa denna dag någolunda bra..  med resultatet i hand så tycker jag att jag har lyckats.. iofs så är inte kvällen slut och jag ska avsluta dagen med att se någon film.. en snyftare.. Helgen har passerat ändå... som de alltid gör..det gick fasligt fort denna gång.. här kommer en resumé..

 

Fredags; jag gick en promenad runt strömmen = resultatet… stormen per hade tydligen blåst ner ett träd.. josefine messar och kollar på telefon o där är olyckan ett faktum.. pang på bara.. hmm.. sedan åkte jag till sadjad o vi åt mat o tittade på let´s dance. Heja robban heja robban!



den massiva skadan och trädet, döpt till esmaralda, som orsakade skadan..


Lördags; promenad runt strömmen.. denna gång väjde jag mot stormens per frammarsch.. syrran hämtade mig o vi hämtade upp sadjad vid mässhallarna.. vi åkte till harlekinen o såg på babel.. mäktig film men så mycket elände.. puh.. bland den tyngsta film jag sett efter lilja 4-ever såklart.. det är en enkel biljett till helvetet.. babel slutade faktiskt någorlunda hoppfullt.. sen gick jag i snöstormen till bomullsfabriken där jag mötte upp caroline.. vi satte oss o beställde en drink.. väntade på erika vars tåg hade stannat mitt ute i skogen i kimstad.. ca 90 min försenad var erika på plats! Då hade vi redan ätit vår förrätt o hunnit dricka lite mer.. mums.. varmrätterna kom in o vi drack lite mer.. god mat, god dricka o framför allt riktigt jävla bra sällskap! Tyvärr var jecka sjuk.. men vi tre lyckades roa oss ändå.. tusen tack caroline för att du bjöd oss på en underbar kväll..

 


förrätt, varmrätt o två smarriga drinkar...


galna gänget, erika o jag, erika precis hitkommen o caroline sugen på en drink..

när vi skulle dra oss hemåt kom sadjad o hämtade upp mig i en taxi.. vi åkte hem till mig o fortsatte att dricka lite o började spela kort.. första gången vi spelade kort tillsammans o josefine vann stort.. *yihaa* (jag behöver inte berätta hur det gick på kortspelet 2 ggr idag va..?? nej tack så bra!*puh*)



softa i soffan med lite cider, spelresultatet, sadjad i mörkret..
 

Söndag; Ja.. idag är det en sorgedag.. den 21 januari.. årsdagen för micheles död.. jag vaknade faktiskt vid tre tiden inatt.. första tanken som slog mig var att det var nu vi satt och bara väntade på det sista andetaget.. 03.15 orkade inte michele längre.. michele.. ett år.. vart försvann tiden? Vad gör du nu? Hur har du det bland alla andra änglar? Vakar du över oss, vägleder du oss? Många funderingar o många förhoppningar.. men lyckan är gjord bara jag vet att du inte lider längre.. Och det är jag helt säker på.. att du har fått frid.. jag var vid minneslunden idag med sadjad, mamma o pappa.. vi tände ljus och lämnade rosor till dej.. det var stilla och fint idag.. inte alls det kaos som rådde sist jag hälsade på dej.. vet du vad michele? Igår var det snöstorm här.. inte alls i den klass som det var för exakt ett år sedan men ändå.. vädret påminde sig och var likartat..

 



Jag såg på ett tv-program nyss.. halkade in på det och blev fast och satt o lipade mig igenom programmet.. det var en familj i usa.. först fick man se den 10 åriga (??) sonen opereras för hjärntumör.. typ 2 veckor senare var det dags för den 33 åriga (??) pappan att opereras för en hjärntumör.. som tur var gick både operationerna bra men det var helt sjukt.. o den stackars mamman/frun till dessa två.. hjärtgripande..

 

Hur som helst michele så saknar jag dig.. fasligt mycket.. jag vet att stora delar av din familj samt micke var vid mem idag.. faktum är att pierre och jag ska åka dit någon dag så jag ”hittar själv” i fortsättningen.. jag har bara varit där en gång och det var när vi strödde dig.. då var jag inte vid mina sinnens fulla bruk så jag har ingen aning om hur jag ska hitta dit.. michele… varför hände detta?? Till vilken nytta?? Hade detta något syfte eller var det bara helt i onödan..? slöseri med en underbar tjejs liv.. lärde detta oss något? Ja någon lärdom har förhoppningsvis vi alla tagit  av detta.. att ta vara på våra liv och njuta, följa våra känslor och leva.. vi lever för dig michele..

 

MICHELE DU KOMMER ATT FÖR ALLTID FINNAS HOS MIG.. SÅ LÄNGE JAG LEVER SÅ LEVER DU INOM MIG! O INOM MÅNGA ANDRA OCKSÅ.. NÄR MAN TÄNKER PÅ DET PÅ DET SÄTTET SÅ LEVER DU ETT VÄLDIGT HÄNDELERIKT LIV.. DU FÅR VARA MED OM MYCKET.. JAG ÄLSKAR DEJ MICHELE MIN EVIGA LILLA SNUTTUNGE..


 

Publicerat: 2007-01-18 Klockan: 12:56:30

mitt seriösa kall i livet

ja vad fan jag tyckte att jag var så humoristisk o lättsam i förrgår när jag skrev om mitt kall i livet men jag var nog fan inte så rolig för det var inga som hängde på idén. caroline skrev dock en blogg om hennes seriösa kall i livet så jag ska inte vara sämre jag...

jag har nog 3 sådana...

1. jag vill ta vara på livet. det är kort. säg att man kanske (om man har tur) lever ett relativt okej liv tills dess att man fyller 80 år. då har jag redan förbrukat en tredjedel. jag har alltså två tredjedelar kvar. då gäller det att leva i nuet. inte tänka för mycket om.. hur.. varför.. självklart innehåller livet dessa frågor dagligen. men jag vill ändå försöka ta tag i det som jag brinner för och följa mina känslor - varje dag!

2. jag försöker vara en glädjespridare. jag möter människor (kända som okända) med ett leéende (oftast..  även solen har sina fläckar..). jag är ärligt intresserad av vad människor tänker och tycker. det är viktigt att komma ihåg småsaker o detaljer om människor. jag njuter av att säga komplimanger (som jag då givetvis menar) och ser hur personen i fråga bli glad. tänka positivt!

tänk såhär;

*det här blir en fin dag!
*jag klarar av mer än vad jag tror!
*ingenting blir bättre för att  man oroar sig!
*man kan aldrig göra mer än sitt bästa!
*alltid finns det något att glädja sig åt!
*jag känner mig i utmärkt form! (
skaplig lögn men jaja...)
*idag ska jag göra någon glad!
*det är ingen idé att deppa!
*livet är härligt!

oh vad jobbig o klämkäck hon ska vara tänker ni nu.. eller så gör ni inte det o då har ni en bra dag o då säger jag GRATTIS! nej men helt ärligt så är det helt underbart att mötas av ett léende när man handlar på ica o har en dålig dag.. det går ju inte att låta bli att le tillbaks.. eller bara av att se eller höra någon skratta.. det smittar av sig.. sen den blicken man får tillbaks av okända människor när man ger dem komplimanger är obetalbart.. först en blick av tvivel o skojar du med mig.. sen när de förstår att man är seriös så lyser de fullkomligt upp.

3. jag vill lära barnen jag arbetar med att få en social kompetens med en stor dos empati i. alltså helt ärligt så är mitt yrke bland det viktigaste yrket... motsäger sig någon? för vad är det vi gör.. vad skulle man kunna kalla oss?? FRAMTIDSINVESTERARE! ja det är vad vi är! är vi medvetna om det och ger barnen en god och positiv/trygg grund att stå på så finns det fortfarande hopp om framtiden!

tänk på att det är i mötet med andra som du ständigt utvecklas. och det är de personer som utmanar dig och är "lite jobbiga" som får dig att växa och bli mer och mer självständig och få en ökad tro på dej själv. en sak till.. tänk även på att vi vuxna och barn läser av ansiktsuttryck och kroppsspråk på mindre än en sekund.. VAD VILL DU SÄGA OM DIG SJÄLV? tänk på det nästa gång du möter någon, känd som okänd!!

ha en bra dag och hand om er!

kram en glad josefine som varit på en oerhörd rolig kurs idag! tecken som stöd!! yihaa!


 

Publicerat: 2007-01-16 Klockan: 17:00:36

mitt kall här i livet

ja jag har äntligen kommit på vad mitt kall i livet är. helt osannolikt men så är det. är jag tacksam för att jag äntligen har kommit på det? nja.. jag hade kanske hoppats att mitt kall skulle vara någonting annat.. men ändå.. många får gå hela livet och aldrig göra den spektakulära upptäckten. men jag, josefine karin spalle, har fått ett lugn över mig.

jag vet numera varför jag föddes till denna jord som också heter tellus. jag vet. jag har vetskapen om vad mitt kall är vad det är jag ska göra tills den dagen jag lämnar denna jord.

är ni nyfikna på vad det är? har ni kanske under denna tid ni läst detta reflekterat över vad ert kall i livet är, i så fall skriv gärna en kommentar och berätta vad ni har för kall.

mitt kall är att fylla på toapappersrullarna. ja det är sant. jag driver inte med er. vart jag än går så är det bara ca 4 cm kvar på rullen. vart jag än går!! jag börjar tro att det är någon stackars sate som har det som uppgift att driva mig till vansinne. att alltid gå på toaletten före mig och dra bort halva rullen för att återlämna några cm... nej men det är helt sjukt! jag har haft det på känn ett tag. när jag har varit hos vänner, på jobbet osv. men så åkte vi till sälen och det var där jag fick denna uppenbarelse. vi var då 7 människor som delade hushåll och jag kan nästan garantera att jag var den enda som bytte rulle. vi åkte till trysil och tro fan att jag bytte rulle där också..., 2 gånger av 2 möjliga försök. vi åkte till hundfjället och åt mat uppe på topplyktan och även där bytte jag rulle.

vad skulle samhället göra utan mig. hur skulle det gå runt. det är ju bättre att det är samma person som svär varje gång den går in på en offentlig toalett än att flera gör det.. haha.. skämt osido och med en stor portion ironi så är det numera skrattretande när jag upptäcker att ännu en toalettrulle måste bytas. eller så kanske det är lite som det där fenomenet att när man får reda på att en vän är gravid så ser man bara gravida magar överallt. nu när jag reflekterat över att jag byter rullar väldigt ofta så tänker jag på det mer o mer för varje gång.

så nu vet ni alla varför jag är född till denna jord.. berätta gärna för mig varför just ni är födda på denna jord.. har ni kommit på ert kall??

41390-1385

 

Publicerat: 2007-01-15 Klockan: 20:02:59

hur elak är jag??

You Are 56% Evil
You are evil, but you haven't yet mastered the dark side.
Fear not though - you are on your way to world domination.

alex.. jag var bara tvungen att göra testet jag med..

imorn kommer en blogg om mitt kall i livet.. ja troligtvis imorn iaf..

länken till testet är; http://www.blogthings.com/howevilareyouquiz/

 

Publicerat: 2006-12-30 Klockan: 22:57:08

årskrönika 2006

My god.. vi går ett nytt år tillmötes redan.. vad hände med det gångna?? Vart försvann det.. o vad var det egentligen som hände? Troligtvis så är 2006 mitt mest händelserika år på såväl gott som ont.. har ni ej tid att läsa nu så stäng ner o kom tillbaxs en dag när ni har tid att läsa för här kommer 12 månader med en massa smarriga, sorgliga, roliga o upprörande händelser.. hur kan det komma sig? Jo det är ju mitt liv a´la 2006… 

Januari;
usch usch usch.. den tyngsta månad jag någonsin upplevt. Fylld av ångest, panik, ovisshet, hopp och förtvivlan.. månaden då min älskade snuttunge lämnade jordelivet.. kan fortfarande drömma om dig michele. Tro att du ska komma tillbaka. När jag kör bil ensam låtsas jag ofta att du sitter bredvid mig.. vi skrattar, flummar o sjunger. Nej bland det tyngsta ögonblicket i mitt liv var helt klart den 21/1 kl. 03.15. tidpunkten för ditt sista andetag. Det fina var att vi alla var där. Vi satt med dig tills du lämnade oss. Hoppas att du kände vår närvaro snuttunge. Innan det 21 så var livet ett töcken. Ett virrvarr. En väntan. Frustration. Illvilja. Mod. Det fanns mycket av dessa känslor och det krävdes ett stort mod för att klara av situationen. Tack alla som fanns för mig/oss under den här tiden. Ni vet vilka ni är. Mina sömnbesvär tilltog under den här tiden och vissa nätter sov jag inte en blund. Efter den 21 var det dags att ta tag i begravningsplanering. Helt absurt. Helt sjukt. På något sätt så kändes det ändå ”skönt”, misstolka mig inte. Nu kunde vi ta oss vidare. Självklart hade vi helst av allt gjort det med michele. Men nu fick vi alla klarhet i situationen och vi slapp se michele lida. Jag var sjukskriven en vecka efter micheles död och vi umgicks med vänner och familj. Att komma tillbaks till jobbet var skönt.. samtidigt som det var fruktansvärt jobbigt att möta alla ärliga frågor från barnen. Många toalettbesök blev det för att torka tårarna. 

Februari;
 Början av februari var en väntan. Väntan inför begravningen. Vi levde på våra liv tills den dagen kom men allt var som i ett töcken. Den här tiden handlade mycket om att försöka acceptera det som hänt.. hamnade i något slags acceptansläge hur sjukt svårt det än var/är. Den 10:onde firade Pierre o jag 5 år. Jag hade styrt o ställt o vi hade en bra dag/kväll/natt på grand hotells minisvit. Sen kom begravningen smygandes.. vilken klump..vilka känslor. Det var som en känslomässig kollaps. Allt jag hade byggt upp, styrkan inför den här dagen bara raserade samma sekund som jag steg in i kyrkan. Det var en absurd känsla att sitta där och se kistan och få in i huvudet att det var Michele som låg där i. Det var fruktansvärt tungt. Jag blev hemma veckan ut. Helt paj och orkeslös. Mina vänner o kollegor o familj var toppen under denna tid. De kom och hälsade på med barnen och ringde och skickade kort. Mina sömnproblem bara fortlöpte och accelererade under denna period. Vi åkte till linköpings sjukhus och hade ett ”avslutningsmöte” med dem. Det var skönt, det blev ett ordentligt avslut på de sista 3 åren av sjukdom. Under februari började jag och Pierre strida om våra efternamn också. Vilket skulle vi ha? Det var en omöjlighet att komma överens om det. Vi köpte även material till våra inbjudningskort som vi började ordna med.  


Mars;
 Så var det då en ny månad och vi började komma in i livet ”efter Michele”. Ni ska veta att det var/är svårt. Att förstå att hon är borta. Att hon faktiskt inte skulle komma tillbaka. Hon kom inte till oss när Micke gjorde det. Hon dök inte upp på familjemiddagarna. Jag fick aldrig några sms av henne eller msn meddelanden. SKITTUNGT! När jag kollar tillbaka i min kalender ser jag att var skitless på kylan o snön som aldrig ville ge med sig. Vi fick Milla o Osses inbjudningskort till bröllopet. Fullt med egna bröllopsbestyr denna månad också. Vi skickade ut våra kort, beställde Jecka o Carros klänningar, designade ringarna o gick på mässor, boka bil etc. Den elfte firade vi Gustav som blev hela 6 år. Inte klokt vad har hänt med mina ”småungar”. Efter firandet åkte Pierre o jag till Frostes o åt middag o pratade. Den 13 föddes lilla Evvan 50 cm lång o 3700 tung. Åkte till stan o köpte kläder direkt!! Den 17 var det dags för tantfest hemma hos Annelie. Det var riktigt kul. Den 23 blev det klart att vi skulle åka till Cypern hela familjen för att fira mammas 60 årsdag! Den 24 skrev jag såhär i kalendern ”Vakna efter en orolig natt. Så jobbigt och jag blev så förbannad och så jävla ARG över att det snöade när jag gick till jobbet. Arg arg arg. ILSKEN!! Gå till jobbet och ”tjäna” av timmarna….” Ja så snön var jag visst inget vidare fan av… Den 25 var det sexparty hos Milla. Beställde varor för nästan 900 kr. Vi dansade ute på krogen tills det blev sommartid. Den 27 var jag arg igen för då kom det mer snö. Den 31 lagade en förälder mat åt oss på Trollebo vilket var ett mycket populärt inslag. Favorit i repris får jag nog ta och önska innan han ska sluta hos oss..  

April;
 April inleddes med en bejublande barfest..ojojoj.. O vet ni vad? Det snöade när vi gick hem. *gaah* Den 3 april råkade jag komma emot fel knapp på min mobil så jag raderade alla mina sms i inkorgen. Jag blev så ofantligt ledsen.. Mina mess från Michele fanns. Det kändes hemskt. De var ju de enda messen jag kan få/kunde ha där det stod snuttunge på. Det tog ett tag innan jag kom över det och jag är fortfarande sur på min egen klantighet. Den 8 hade Erika sin 25årsfest i vilbergens servicelokal. Det var mycket trevligt och gott och roliga happenings hela kvällen. Men så var det ju Erikas fest också så det kanske var en självklarthet J. Jag ser att jag sov uselt hela april. Jag räknade ut att jag sov ca 9 av 30 nätter. Inte undra på att jag var psykiskt trött. Vet fortfarande inte varför jag sov så fasligt dåligt under våren. Kanske Michele. Kanske annat… Den 18 påbörjades scenbygget på jobbet. Det var en intressant eftermiddag att få se hur det hela gick till! Den 21 var jag och Sarah på matesfest på teaterbaren. Det var roligt att umgås med Sarah igen. Den 24 kom Jecka, Danne o Evvan till oss, vi åt tacos och myste. I slutet av april började jag komma in i ett flow på jobbet. Det gick bra och jag tyckte att det var kul igen. Sen dess har det varit roligare på jobbet och lättare trots att vi haft riktigt sjukt jobbiga perioder. Men mitt ”gang” på jobbet har underlättat avsevärt.. ta åt er Milla, Sadjad o Karin. Den 28 var det sceninvigning på jobbet och på kvällen var jag, Pierre, Danne o Sigrid på teaterbaren. Under valborghelgen var vi barnvakt åt ungarna och sen så firade vi valborg med syrran o Wallentin. Var på hårdrockskonsert i Söderledskyrkan som bara var så jävla bra!! 

 Maj; Jaha det är bara att inse att man har blivit ett fläskberg.. det är ju som så att jag väger mig en gång varje månad.. Mmm o alla mina nära vet att jag har gått upp kolossalt mycket i vikt.. vet ni hur mycket? Jo 13 kilo.. vet ni sen när? Jo sen förste maj har det stadigt gått uppåt.. herrejävlar.. jaja det var ju inte det majmånad handlade om då var jag ju snygg o smal.. detta var bara en parantes. Here it comes… Den 3 gick Jecka o jag till halvars o hade en mycket givande diskussion (hmm var det där mina kilon började komma *haha*).. Under maj månad satt jag o lapade sol på balkongen i stort sett varje dag efter jobbet.., shit så härligt det var! Den 6 var jag, Milla, Pierre o Osse hemma hos dem o drack o sen gick vi till baren.. Det blev en helyr kväll med massa skratt, blod, svett o tårar.. Den 12 var jag o växlade pengar på stan o på kvällen var vi hos Milla o Osse o åt mat o avslutade kvällen med bowling på Hugo´s. Dagen efter åkte Pierre till Tyskland för att köpa sprit o jag var med Gennebäck o blev bjuden på en supergod 3-rätters. Vi åt o kollade på foton!! Den 19 fick vi besked på jobbet att Sadjad får vara kvar 1 år till *yihaa*. Dagen efter det var det tjejkväll hos Erika o det slutade som det alltid gör hos Erika.. hmm.. Den 22 var det dags för planeringsdag på jobbet, en härlig dag med mycket skratt trots det massiva arbetet. Den 25 firade vi min pappa som fyllde år o på kvällen var Charlotte o jag på baren. Den 27 kom Linda från Götet hit. Vi var på fest hos Karin på kvällen, lyckat! Dagen efter var det dags för Evvans dop. Den 29 åkte familjen till Cypern tillsammans. För att fira mammas 60-årsdag. Det var en härlig vecka med sol, mat o gemenskap. *tack tack*. 


Juni;
 Kom hem från Cypern den 5/6 och det var svinkallt hemma i Sverige.. brr.. Köpte en ny telefon, en LG K6600 (vet ej om den heter så.. en liten svart sak). Så fin men har visat sig vara riktigt oduglig.. var på ett par studenter under juni, Niklas o Johannes.. herregud att mina småkusiner blivit så stora. Den 10 blev jag kidnappad av mina underbara vänner.. Det var dags för min möhippa. Den var galet vild och helt toppen!! Dagen efter firades Emilskrutt o Wallentin! Den 16 var det jobbfest o vi hade en hellyckad förfest hemma hos Milla. Jag, Milla, Sadjad o Karin. Även festen efteråt var så skoj. Fotbollsgolf, mat, sång och spex. Kvällen avslutades på baren. Dagen efter var inget rolig alls. Jag o Pierre hade ett praktgräl där alla våra värderingar prövades och det var känslostormar hit och dit. Det var nära slutet. Men vi bestämde oss för att fortsätta för att ”vi var så bra för varann” och för att vi inte ville ge upp. Vi var inte redo för det ännu.. Den 21 var det dags för mig att bli hela 26 år. Jag var och åt med Erika på Harrys den dagen. Den 23 var det bröllopsdags. Sara och Jonte blev fru och man. Dagen efter var vi hemma hos Milla o Osse och se på fotboll och spela spel och svulla. Den 30 var det jobbfest hemma hos Sadjad. Det var riktigt skoj. Hela månaden präglades även av bröllopsbestyr.  

Juli;
 Månaden började med att Pierre fyllde 24 år. Vi var på landet o firade både honom o mig med smörgåstårta o annat smaskens, badade o spelade kubb! Den 4 åkte vi till mem o tog farväl av michele. Vi strödde hennes aska i skärgården.. det var fint men absurt på något sätt.. var det där allt som var kvar av henne?? Tomhet! Den 8 var det dags för milla o osses kidnappningar.. det var en mycket rolig dag som avslutades på palace där vi mötte upp svensexegänget.. den elfte var det groggkväll hos milla.. vi spelade in boten anna videon..hihi.. denna månad hängde vi mycket i folkparken där vi spelade beachvolley mest hela tiden under våra dryckespauser.. den 14 piercade jag tungan!! Yihaa!! Den 17 firade vi milla o osse på pappa grappa med efterföljande beachvolley o efterhäng hos connymannen.. dagen efter var gänget från jobbet hos åsa o linnea. Dagen efter det tillbringade jag största delen med mina tärnor.. styrde för fullt inför den stora dagen. Den 21 åkte vi till varamonbadet. Dagen efter var det galen fest hos milla o osse..den 26 var det restaurang hemma hos oss för milla o osse.. mycket lyckad kväll. Den 29 var det dags för bröllop! Pierre o jag fixade den snitslade banan först o sen var det dags.. gud så fina de var o så rörd jag blev av deras gråt o sanna känslor för varandra.. där har vi ett livslångt äktenskap.. såsom det faktiskt ska vara under normala omständigheter.. jag kallar inte vårt liv de sista åren för normala omständigheter… festen efteråt var underbar o efterfesten hos sadjad likaså.. haha ha efterfest efter ett bröllop.. galet..     

Augusti;
Månaden inleddes med ölbrännboll i spöregnet så det blev bastufest hos connymannen istället. Dagen efter det så var det dags för pierres o mitt äventyr arrangerat av milla o osse o connymannen som medhjälpare. Helt otroligt o även dagen då jag såg 2006 års bästa film, Lucky number Slevin. Sen var det bara dagar kvar tills bröllopet.. bröllopet var magnifikt o skulle kunna vara ett riktigt drömbröllop. Såväl så vackra som vi var, omringade av våra närmsta o åt god mat, roliga tal, proffsigt värdpar o en riktigt jävla röjfest som vi själva avslutade på hotell president.. det var perfekt på ytan.. det var även sant roligt.. talar för både pierre o mig när jag skriver att ja beklagar hur utgången blev. Ber om ursäkt för de vi ”lurat” o de som verkligen trodde på oss.. men ni ska veta att de vi lurade mest av allt var oss själva. Gjort är gjort o går inte att ändra på. Det är ingen idé att gräva ner sig p.g.a. detta. Det är bara att vara tacksam för att det var ett ömsesidigt beslut som baserades på att vi i efterhand insåg att vi inte kunde rädda vårt förhållande.. de grundläggande känslorna saknades. Planeringen inför bröllopet o sorgearbetet efter michele hade gjort att vi inte insåg vad som var vad förens efter bröllopet.  Jaja vi åkte iaf på böllopsresa på micheles 20 årsdag. Med milla o osse. Tack vare dem blev det en bra resa, utan dem hade det varit en svår resa. Den 16 var en mysig kväll hemma hos oss med milla, osse o sadjad. Vi spelade filmspelet o flummade på statoil.. den 18 spelade gänget facerball på laserdome för andra gången denna sommar med efterföljande tacosfest hos oss. Den 19 är den mörkaste kvällen/natten på evigheter.. Hmm.. connymannen lyckades med att supa ner josefine. Ja jag skojar inte.. det var en hemsk upplevelse.. dagen efter var om möjligt ännu hemskare.. Läs på millas blogg från augusti ”veckan som varit” så förstår ni vidden av det hela.. den 21 började jag jobba igen. Den 25 var det grymt krystad stämning hemma på morängatan och dagen efter förstod vi sedan varför. Det var dagen då vi helt enkelt bestämde oss för att lägga ner vårt förhållande. Efter mer än 5 o ett halvt år tillsammans, 4 års förlovning o 3 veckors äktenskap *parodi*. Men som sagt läs ovan efter bröllopet om varför det blev som det blev. De efterföljande dagarna skrev vi ihop ett brev som vi skickade ut, berättade för våra nära o kära, grät, kände lättnad över beslutet, grät igen för att alla andra var ledsna. Kände tomhet o lite chockkänslor. Erika var en ängel som lånade ut sin extranyckel till mig. Tack. Bodde mest hemma hos henne, eller på milla o osses tältsäng, eller i karins säng. Ibland sov jag hemma o då såg oftast pierre till att sova borta.  Men några nätter sov vi ihop.  


September;
 Ja hela månaden så bodde jag på olika håll med typ en väska o 3 påsar ständigt med mig.. shit vad det var påfrestande. Men efter att ha tittat på flertalet mindre vackra lägenheter så fann jag min lägenhet på smedjegatan! En urmysig tvåa på 59 kvadrat med öppen spis o nytapetserat i hall, kök o vardagsrum o fräscht! Så den blev det o jag fick tillgång till lägenheten innan så jag ställde o styrde. Denna månad inleddes med sadjads svenspexa som var helt suveränt lyckad! O han var så tacksam o rörd, kul!! Den 8 var vi hos mäklaren o ordnade med lägenheten. Sålde vår o skrev på papper. På kvällen var det kräft – och pajskiva hos milla o osse. Dagen efter åt jag, milla o sadjad frukost på waynes coffee o på kvällen gick jag ut med stina o charlotte. Mina vänner stöttade mig hela den här månaden på olika sätt, erbjöd middagar, tog med mig ut på fester o promenader, tappade upp bad med ljus tänt runtomkring o bara pratade o lyssnade, hjälpte mig att packa. Den 23 var det jobbfest med trerätters hos karin. Vi spelade våghals o apskrattade mest hela kvällen.. den 26 började jag att flytta lite saker, exakt en månad efter beslutet. Fick ny spis, frys o kyl i lägenheten plus att de slipade parkettgolvet. Sista helgen var milla o jag i sthlm. Vi såg på ”rent” musikalen o sov över. Det var hur mysigt som helst!! På lördagkvällen var det divazfest hos pb med våghalsspelet. Kul! 

Oktober;
 Den första dagen var det dags för flytt. Det gick bra men var hiskligt påfrestande att göra en flytt bakfull.. *huh* Styrde med lägenheten för fullt i början av månaden. Första helgen var det dags för studieresa till sthlm med jobbet. Mycket roligt! När vi kom hem var det terminens barfest hos milla o osse, som alltid mycket roligt! Åkte till ikea med mamma o pappa o shoppade. En snäll milla o en snäll sadjad hjälpte mig att montera möbler. Den 13 blev jag lagligt skild. Hmm… den 14 var det dags för 10-årsjubelium med högstadiet på palace, förfest hos mig. Den 20-22 åkte jag, syrran, mamma o pappa till sundbyholmsslott på en lyxig slottshelg. Det var en härlig upplevelse. Den 27 åkte jag, milla o joanna till hör o häpna ullred.. ja det är sant. Jag har varit där nu.. ska jag dit igen? Knappast.. för dyrt för josefine.. o för trångt.. men det var bättre än vad jag väntat mig! Den 28 hade charlotte fest. Dagen efter lyckades min toalett gå sönder o jag fick en ny några dagar senare.. I slutet av månaden började min egovecka då jag spenderade min tid på saker jag valde efter eget behov. Skönt! Inga tråkiga måsten utan mycket slapp blev det.  


November;
 Denna månad insåg jag att mina känslor för en underbar vän inte bara var vänskapliga utan starkare än så. Jag hade haft det på känn ett tag men inte riktigt erkänt det för mig själv. Jag förstod att känslorna även var besvarade. Men vi tog det lugnt, både för oss själva o för omgivningens skull. Vem vännen var? Sadjad.. Oh första månaden som jag ej gick upp i vikt.. yihaa.. äntligen händer det någonting.. alla helgonahelgen var jobbig.. tände ljus för michele, anders och farfar. Såg på en kolossalt rolig film denna månad, borat! Just see it! Hade två inflyttningsfester denna månad. Skapligt röj på båda.. stukade foten som en klant på ett boxpass.. *idiot* (kryckor). Åkte till idol med milla, syrran o joanna. Flyttstädade gamla lägenheten o fixade allt med banken etc. Pierre o jag pratade om allt som varit o lite som komma skall. Bra diskussioner.  


December;
 Denna månad blev känslorna för Sadjad starkare o starkare. Men vi chillade ett tag till. Men vi båda förstod vart vi var på väg o den 17 kände vi att va fan, vi satsar. Livet är för kort för att avvakta o ta hänsyn till alla andra hela tiden. Vi hade dejtat ett tag men fick nu ett datum som vi kunde ”ha”. Så vi blev ett par på palace.. haha.. ja mycket ska ske innan man dör..  Men innan det hände ju lite.. första månaden jag äntligen gick ner i vikt.. fan att man kan bli så glad över ett ynka kilo alltså.. god damn.. charlotte, linda, emelie o jag åkte till göteborg närmare bestämt till stina första helgen! Vi såg på idolfinalen där älskade markus vann. Vi gick ut o åt, shoppade o var på fest. Urkul! Andra helgen åkte mamma o jag till sthlm för en heldag shopping.. hmm mamma hur gick det med shoppandet egentligen?? Så firade vi syrran i helgerna två, ja så ska det gå till när man fyller 35 år o är halvvägs till 70. Sådär ja nu fick jag det sagt igen! (förlåt sizz) Den 11 var jecka o jag bjudna hem till carro där erika o carro styrt o ställt. Mysigt som bara den som det alltid är när vi fyra ses. Den 14 kom karin, conny, sadjad, jecka o pb hit. Conny monterade upp mitt bioljud o min platta coola tv som jag fått i förtidig julklapp. Tack de 3 inblandade! Dagen efter var det lilljul på albrektsvägen! Super! Den 22 hade jag min lilla födelsedagspresent till jecka.. hmm hur det gick vet vi alla, tack herr ljung! Julafton firades hos mor o far. Juldagen hos charlotte *yihaa*. Den 28 fick jag min sista julklapp av sadjad, en underbar helkväll på tu man hand. Dagem efter sa jag hejdå till charlotte o magnus. Middag på o´learys o sedan teaterbaren. Ja tack magnus för den kvällen.. Nyårsafton firades med the gang hemma hos milla o osse. Supergott, supertrevligt o superkul! Nyårslöfte? Ja det har jag. Ur hälsosynpunkt. Minst 30 min promenad varje dag, fortsätta med mina styrkeövningar i hemmet o så det svåraste.. alkohol typ högst 2 ggr per månad. Om det inte är väldigt speciella omständigheter. Kommer jag lyckas? Den som lever får se.. januari månad ser jävligt tuff ut.. haha.. 


Så vad kan man säga.. detta år var som en enda såpa. Men jag tror att det kommer bli ett bra 2007. jag kallar inte 2006 dåligt på något sätt, det var ett år fyllt av erfarenheter och händelser. Jag är ett år rikare av mängder av erfarenheter både på gott och ont. Jag har lärt mig mycket om vänskap, vilka som finns där för en när det gör lite extra ont, som vid dödsfall och separationer. Jag har ännu en gång insett att jag måste ha den bästa familjen man kan ha. Jo det är sant den tillhör mig! Att de så outtröttligt kan ställa upp på lilla mig är helt otroligt o jag är så jävla tacksam.

 
2007 we are gonna kick some ass.. det kommer att bli ett helt fantastiskt år det är jag säker på. Liksom 2006 var på sitt sätt. Vissa kan tyckas att jag borde älta mer. Inte se så lättvindligt på saker och ting. Ibland kan jag själv tycka att jag borde det. Men ärligt talat vad fan vinner jag på det? Ingenting. Bara oro, ledsna nätter och förlorad tid. Jag behöver inte älta saker och ting jag gjort, gjort är gjort och istället för att älta så står jag mitt kast och tar mina erfarenheter och använder mig av dem till mitt bästa istället. Erfarenheter gör en starkare, att älta gör en bara mer förbryllad o tillslut misstror man kanske sig själv. Nej jag slår ännu en gång ett slag för att våga stå för det man gjort och lära sig att leva med konsekvenserna på det bästa sättet! 


jag vill avsluta med en livsfilosofi; varje människa styr över sitt eget liv. man har alltid ett eget val. var och en som är missnöjd med sin tillvaro har möjlighet att ändra på något, om än lite, för att göra livet lite bättre.

jag säger inte att det är lätt att anamma denna livsfilosofi. det kan vara lätt, men det hårdaste motståndet möter man inte av sig själv utan från omgivningen som tycker att man borta sakta ner. ta saker det lilla lugna etc. men det är sånt man kan ta. hur ledsen man än är och hur mycket man än har gråtit så är det möjligt att komma tillbaks till glädjen. att vara glad är en människas normaltillstånd. att gång på gång komma tillbaka till förmågan att glädjas är ett sätt att envist hålla fast vid livet. meningen med livet är trots allt att man ska vara glad.

må hända kan det låta simpelt, naivt o blåögt. men tro mig att anamma en sådan här livsfilosofi är allt annat än just simpelt, naivt o blåögt. det är sunt och jag reflekterar mer än vad jag någonsin gjort. men jag skiljer på lärdomar o ältande. jag vägrar att sätta mig i offerposition.

Kärlek till er alla.. yihaa..


 

Publicerat: 2006-12-19 Klockan: 21:11:52

uttömd....

jag är helt slut.. helt utmattad.. känslomässigt, psykiskt o fysiskt.. men jag tror jag kan lokalisera allt till en enda sak.. utställningen jag nyss var på.. har varit lite spänd inför den o var smånervig i hissen upp..ville inte gå direkt in dit utan fick med sadjad på en annan först.. sen fanns det ingen återvändo kvar.. det var bara att stega in till utställningen "sebastian".. shit.. de första 8 bilderna klarade jag av.. sen började tårarna att rinna.. o de slutade inte förens jag samlat kraft att gå därifrån..

för er som inte vet så är det en fotoutställning om en pojke som dog i cancer i påskas. kan ha fel o det kan ha varit i påskas förra året. det var iaf väldigt tungt.. det är en utställning som är tuff att gå på för "vem som helst" o ännu tuffare för personer som upplevt det i första hand.. bilderna.. stämningen på bilderna.. det påminde så ofantligt mycket om michele.. att se sebastians blick.. att se maktlösheten hos syskonen o föräldrarna.. kistan.. det var en sjukt tufft utställning rent känslomässigt men en så behövlig..

ska dit med mamma i mellandagarna.. kanske syrran vill hänga på också.. vill se den igen.. kanske är smått sjukt att vilja utsätta sig för sådana påfrestningar.. men jag vet att för allt man klarar av o för ju mer man bearbetar ju starkare går man ut därifrån.. o ju mer intakt i sina känslor..

michele.. tänker på dej så mycket.. kan inte förstå att det snart gått ett år..

41390-31

 

Publicerat: 2006-12-10 Klockan: 22:03:45

en parantes...

mmm detta skulle egentligen inte komma som inlägg.. men nu kommer en liten tankspridd parantes.. och nej det är ingen särskild person jag kommer att syfta på i denna blogg utan jag bara rensar lite luft...

hur länge ska man orka tänka på alla andra.. vad folk kommer att tycka, tänka.. hur folk kommer att reagera.. vad folk har för åsikter i vad som har hänt.. i vanliga fall brukar jag tänka josefine o nästan bara josefine.. det här är inget vanligt fall.. så josefine hamnar ganska långt ner på priolistan.. kanske lite väl långt ner ibland.. jag har sen jag separerade med pierre tänkt på vad alla tycker tänkar o känner.. hur alla kan tänkas att komma tycka tänka o känna.. jag har varit väldigt mån av att förklara om folk undrat..folk har fått ställa alla frågor de vill o jag har snällt svarat.. jag har sett det som min skyldighet.. men så sa en vän till mig; "fan vad jag är faschinerad av dig att du orkar stå pall o svara på vad alla frågor hela tiden.. att du tänker så mycket på andras känslor i detta när det egentligen är vi som ska tänka på dina o hur du känner o vill..."

har hon rätt? är det så.. just när hon sa det för ca 3 veckor sen reflekterade jag inte så mycket på det..men nu har det börjat komma in i mig... orden hon sa.. o det vi pratade om efteråt.. det kanske är så att jag ska sluta tänka på alla andra i detta.. det har snart gått 4 månader o jag tänker fortfarande på alla andra i detta.. nu har visserligen folk slutat att fråga.. men det dyker upp andra saker som gör att folk kommer börja fråga o ha åsikter igen... hur länge ska jag sätta andra i första rum.. ja jag är medveten om att detta är ett specialfall men vad fan jag kan ju inte vara ensam i världen om sådana här saker... (lite mer eftertanke.. det kanske jag kan...).. okej det är ett specialfall..

varför jag är som jag är o har reagerat som jag gjort beror mycket på att jag vill att saker o ting ska ske så smidigt som möjligt.. men det kanske inte finns några smidiga sätt att lösa vissa "problem".. jag vet inte men just nu känner jag mig så ofantligt uppgiven.. *suck*

jag skulle vilja somna nu o vakna i vår.. usch vad är det jag säger.. jag är inte så depp som det egentligen låter just nu.. men jag önskar att allt kunde vara över o att alla kunde må bra o vara glada o le igen.. gud så larvig jag är.. men önskemål  kan man väl få ha...

naiv.. jag har fått höra att jag är naiv.. mm det kanske jag är.. trodde jag var mer hårdhudad än så.. trodde jag visste hur saker skulle komma att bli.. men så lite man egentligen vet om sin framtid.. så ofantligt liten man är på jorden..

jag vet att jag är en stark person.. en stark individ med mycket vilja och tro på mig själv.. jag vet vart jag står och jag vet vad jag tycker o tänker.. är inte rädd att säga min åsikt men lärt mig att det kan vara bra att hålla inne med vissa åsikter ibland.. ibland kan det vara det som just gör att man är säker på sig själv.. att inte alltid behöva hävda sin egen åsikt.. att lugnt sitta o lyssna på andras åsikter o ändå känna att jag vet vad jag tycker o behöver inte få alla andra att tycka som jag.. lite tillbakalutande med andra ord.. låter inte som något jag skulle säga men även den mest högljudde lär sig o fortsätter att utvecklas.. det ni.. gamla hundar kan lära sig att sitta..

för att inte vara tänkt som en blogg blev det en ganska lång blogg.. var nu inte rädda för att fråga mig saker.. det var inte min mening med denna blogg... inte alls.. fortsätt fråga..  fortsätt bete er som ni alltid gjort.. kanske börja fråga mer.. vem vet.. mitt motto med denna blogg var nog bara det att klargöra att mina svar eller mitt beteende kanske kommer att ändras.. men inte ens det är säkert.. egetligen vet jag inte vad jag skriver om nu för jag är lite disträ om man säger så.. ge mig en dag så kommer jag säkert tänka o känna på annat sätt.. men detta var dagens andra blogg o just nu känns det såhär.. att gaah kan inte folk bara vara glada o bry sig om sitt.. vet att jag åtminstone talar för 3 personer när jag skriver så.. men sen i nästa andetag så vet jag även att såhär är livet.. jag skulle med största sannolikhet ha brytt mig om det vore någon annan som gjort samma grej.. haha ironiskt.. jag skäller på mig själv..

ta denna blogg med en nypa salt o ett krydmått allvar.. o en deciliter yra josefine..

puss o hej o bli inte rädda för mig.. jag är ff samma människa.. *yeah thats right man...*


 

Publicerat: 2006-11-30 Klockan: 15:29:56

*ny epok*

sådär ja.. nu var det gamla livet "avklarat".. nu börjar josefines nya epok här i livet.. undrar vad den har att erbjuda.. nu har pierre och jag klarat av allt det praktiska och nu kan vi båda två gå vidare.. igår besiktigade vi lägenheten med de nya ägarna och idag var vi på banken och skrev på de sista papperna. vi fick in de sista pengarna på kontot och kunde sedan pusta ut.. så varsegod pierre nu har du bara den nya lägenheten att tänka på.. ta nu för fan minst en dags semester och bara sov... du verkar vara i behov av det...

det känns skönt nu.. jag är "fri". det enda som finns kvar bland det praktiska är några räkningar som kommer att dimpa ner..sista elen, sista telefon och något sådant.. sen är allt sådant klart.. en befrielse!!

jag har ju redan börjat om mitt liv eftersom jag bott här i snart 2 månader.. men för pierre börjar livet nu.. *lycka till pox*

igår var jag, sadjad o karin hembjudna till milla på middag på kvällen..  milla var lite sällskapssjuk då osse är på dreamhack tror jag det hette.. han är alltså typ värd för nått slags stort lanparty tror jag att det är.. så vi fick god middag.. sen sov jag över hos milla också.. en käck röst sa till mig 05.15 i morse "nu är det dags för dej att gå upp".. my god..



nu ska jag bege mig till träningen.. snart iaf! ska träna box på world class med charlotte.. är inne på att byta gym när kortet går ut om jag trivs där.. och om nu lotten potten bestämmer sig för att rota sina rötter här i stan.. man vet ju aldrig med henne..

imorn jobbar jag bara till 13 och då kommer den just nu benämda damen (ja charlotte alltså) och hämtar mig. linda o emelie är nog också i bilen och då börjar vår roadtrip till göteborg där vi ska storma stinas lägenhet! på kvällen blir det lugnt med idolfinal (heja markus heja markus!!) o på lördagen blir det att göra stan osäker både dag - och nattetid.. söndagen blir nog bara frukost o sen hemfärd när kroppen tillåter..

puss på er o hej det nya livet...

41390-1205

 

Publicerat: 2006-11-25 Klockan: 17:13:53

1 år sedan...

det är en tung årstid nu... en årstid då tankarna automatiskt för mig 1 år tillbaks i tiden. bara det att det var fruktansvärt mycket kallare för 1 år sedan, på flera sätt än den egentliga kylan. 1 år sedan..  då tynade Michele bort framför oss. vi stod och tittade på. maktlösa. hjälplösa. det var en fruktansvärd tid där vi alla visste vart vägen förde oss och vi kunde inte väja hur mycket vi än ville. för det hade sjukdomen bestämt. vi kunde inte rädda snuttungen.. det fanns inget vi kunde göra än att finnas där, hålla hennes hand, pilla henne i håret och prata med henne trots att vi inte fick några svar tillbaks.

MICHELE.... är det något jag önskar mest av allt så är det att du kunde komma tillbaka. jag vill inte att du ska vara borta... men det är du. och det vi kan göra för att hedra dig är att leva vårt liv fullt ut. inte nöja oss med att livet för oss vart det för oss. utan att själva sätta ner foten och ta makten över våra liv och styra det åt det hållet vi vill ha det. för det är nämligen så. att så många människor "nöjer" sig, av en eller flera orsaker så nöjer de sig. kanske är de inte ens nöjda, för många av dessa människor fortsätter att klaga. de är bittra. men sanningen är den att det är bara jag eller du som kan förändra våra egna liv. det är ingen annan som  kommer att göra det åt dig. så snälla klaga inte på små saker som faktiskt går att påverka.

eller förresten vem är jag som ska säga åt folk hur de ska leva sina liv? vad har jag för rätt till det? lev ditt liv som du vill ha det.. jag hoppas bara att du slipper ångra dig när du är 70 plus och ser tillbaka på ditt liv. sen är det inte storverk jag pratar om här. alla behöver inte vara med att förändra världen. styr bara ditt eget liv så du kan se tillbaka på ditt liv och vara nöjd med vetskapen om att du gjorde det du kunde för att du skulle må bra.

michele fick aldrig den möjligheten. hennes liv tog slut alldeles för tidigt. men vi som var med runtomkring henne fick ett uppvaknande. livet är kort. livet är skört.  TA KONTROLL ÖVER DITT EGET LIV.


___________________________________________________________________________________


ja det var den uppläxningen det...


så vad händer nu? jag ska snart in i duschen o göra mig fin till min andra inflyttningsfest. ja jag vet jag är lite småudda sådär.. huh.. jag kom nyss hem från stan där jag färgat o klippt håret, köpt ett nytt linne, varit smakråd till en klänning till milla och lunchat (kl 16.00) med milla o osse.


igår var emil med mig på jobbet..




det tyckte han var riktigt skoj o storebror blev lite avis så hans tur blir det den 22 dec.. sen efter jobbet så lunchade jag, emil, gustav, sadjad o pappa på mcd. eller lunchade o lunchade åt lite smått o gott iaf..



efter det var det dags att träna pump med charlotte på world class.. det ska tilläggas att jag är smidig som ett jävla kylskåp idag.. huh.. efter att ha suttit i frisörstolen i nästan 3 timmar kände jag mig som en 80 årig tant ungefär..



efter träningen så åkte jag hem till sadjad o blev bjuden på god mat och vi såg på idol och flight 93. gaah vilken panik o ågren... ja filmen alltså inte att umgås med sadjad.. o sadjad maten var god..!!

så nu ska jag göra ordning mig.... michele.... du finns med mig....


 

Publicerat: 2006-11-22 Klockan: 19:36:12

tårarna rinner...

hur kan livet vara så förbannat orättvist.. kan inte förstå det.. får sådana här känslor då och då.. fick det med jämna intervaller när michan var sjuk.. får det fortfarande när jag tänker på henne.. sedan ibland så händer det något eller så läser jag något som får mig att känna mig liten på jorden.. maktlös.. som att någon knyter åt hjärtat hårt hårt..

jag är inne på en sida med jämna mellanrum.. det är en hemsida som en familj har gjort. denna familj kom jag i kontakt med när michele var sjuk. deras ena lilla son var nämligen sjuk i cancer också. han dog liksom michele alldeles alldeles för tidigt. men nu är det så att deras andra son har börjat uttrycka sin sorg efter minstingen. det gjorde så ont att läsa. likaså hur mamman o pappan kämpar på med det nya livet i familjen tre..

http://www.williamhedman.dinstudio.se/index.htm

läs under dagbok så förstår ni mig. en av rubrikerna som kändes mest just nu var rubriken STOCKHOLM. my god säger jag bara..

jag tänker på er... ofta.. och just nu denna kväll.. hela tiden.. *ledsen*


 

Publicerat: 2006-11-03 Klockan: 23:41:16

fredagskväll..

ja min egovecka lider mot sitt slut.. det har varit en skön vecka o något tacksamt att jag faktiskt blev sjuk i samband med den.. om än lite men tillräckligt sjuk för att ej kunna träna. vilket har inneburit att jag har fått ännu mera tid hemma ALONE.

ikväll har jag sett på idol för första gången sen uttagningarna. ska ju dit om 2 veckor så jag måste ju bli lite insatt nu.. sen har jag satt in en jävla massa kort, pratat i telefon o kollat lite på scream 3 på tv.. skulle ha ätit något gott o nja någon kulinarisk måltid blev det dock ej. eller det beror ju på hur man ser det.. plättar med blåbärssylt.. o tro då inte att jag själv har tillagat plättarna.. oh nej.. det var sådana här färdiga plättar..

jag är än så länge riktigt nöjd med min egovecka.. lite småångest för morgondagen.. egentligen bjuden på fest på teaterbaren som jag skulle vilja gå på.. men jag orkar inte klä ut mig.. något som jag egentligen tycker är väldigt skoj.. så vi får se vad morgondagen har att bjuda på.. inte 100 på det ännu.. det enda jag är helt hundra på är att jag ska gå en promenad med jecka o att jag ska tända 3 ljus vid gravarna.. farfar, anders o michele.

eftertanke.. stillsamhet.. ro.. saknad.. glädje.. minnen..

det är så rofyllt o fint på allahelgonahelgen.. det är jämt vackert vid kyrkogårdarna o vid minneslundarna..

"må alla dina vägar vara lättframkomliga..må du alltid välja den väg som leder till största möjliga lycka..."

tack karin o vica för kommentarerna.. nu är ni inte anonyma längre.. puss puss

 

Publicerat: 2006-11-02 Klockan: 17:40:38

o så kom den...

håll i er.. nu är den här.. den stora "tänkarbloggen".. vill säga innan att jag är totalt oförberdd inför mötet med tangenterna idag.. så detta kan bli en om aning svamligare blogg än vanligt...

nu kanske ni tror att ni ska få svar på frågan varför det blev som det blev mellan pierre o mig.. tyvärr om det är det som ni väntar er så får ni söka informationen verbalt från mig eller pierre.. jag kanske kommer att komma in på ett litet sidospår om det men fokus kommer att ligga på hur jag känner nu angående detta.. leva i nuet kallas det visst så klokt...

vad känner jag? vad ångrar jag? vad tänker jag? hur ska jag ta mig framåt? jag kan säga såhär mycket att jag känner skam o skuld.. detta är relativt nya känslor för mig.. innan handlade det mer om att överleva varje minut o bara klara allt det praktiska.. men sen när det var avklarat så kom jag till ett annat läge, där jag kunde lägga fokus på mig o mitt känsloliv igen..

jag är ledsen för alla som jag/vi har sårat genom detta beslut.. sen om det är pierre jag har sårat, min familj som alltid ställt upp till 110% även när de inte ens behövt det eller om det är min släkt som kom på bröllopet o verkligen trodde på oss eller om det är mina vänner.. jag ber om ursäkt.. jag gör verkligen det..

det var aldrig tänkt att det skulle bli såhär o det tror jag inte att någon människa tror heller.. (okej nu kom jag visst in på ett sidospår direkt... så går det när man är oförberedd..) sanningen är den att det var si o så mellan pierre o mig ett längre tag.. innan midsommar hade vi ett mastodant gräl o allt höll på att ta slut.. dock såg ju både han o jag allt det fina i varandra o bestämde oss för att försöka o omgivningen runt oss kunde inte bli gladare åt det beslutet.. vi själva var också glada o trodde på oss.. vi var naiva skulle jag vilja påstå i efterhand.. alltför naiva.. men vi ville ju själva att allt skulle bli bra.. vi hade ju planerat för den här dagen i 2 år.. vi hade ju gått igenom så mycket tillsammans.. vi hade ju haft den roligaste sommaren i vårt liv.. nu i efterhand vet jag också att vi hade den roligaste sommaren i vårt liv som två individer tillsammans med våra vänner o inte som ett par tillsammans med våra vänner.. men hur som helst så bestämde vi oss för att satsa.. o det gjorde vi..

väl efter den stora dagen åkte vi iväg till parga direkt med milla o osse.. vi både kände redan där att något var fel men pratade inte högt om det.. sen när vi kom hem blev det så uppenbart.. alla lustiga känslor som jag hade haft ett bra tag kunde jag nu ta på, jag kunde lokalisera dem. innan hade jag svårt att avgöra om det var pga av allt med michele, stressen inför bröllopet eller om det var att mina känslor för pierre börjat avta som det berodde på.. det blev som sagt uppenbart.. så vårt giftemål höll i 3 veckor.. folk kan skratta åt det o se det som en parodi.. varsegoda jag bjuder på det.. men det är även många som tog illa upp, förlåt det var aldrig min eller pierres tanke att såra någon..

det var det som hände.. o självklart är det inte så enkelt som jag ovan beskrivit utan vill någon veta mer får denne fråge.. o det jag känner nu är en blandning mellan lättnad/framtidstro o grymma skuldkänslor.. jag är inte ledsen o jag ångrar inte uppbrottet..jag tror att detta var det bästa som kunde hända.. jag ser att pierre utvecklas till en annan människa o han kan äntligen se sig om efter en tjej som passar honom bättre.. jag utvecklades till den människa jag är nu för ett tag sen.. kanske strax efter micheles död eller strax innan.. men däremot tror jag att jag också kommer att kunna få en framtid med någon som passar mig bättre.. även detta ser jag i efterhand.. hur olika pierre o jag var.. hur olika vi tyckte om att leva vårt liv.. ännu en sanning ska fram.. på något sätt tror jag (och pierre) att det är allt det med michele som både höll ihop oss och det som tärde på oss..

så det är det som jag känner.. det jag ångrar kanske är att vi gifte oss.. men samtidigt så ångrar jag inte själva bröllopet och festen, men ändå.. tvetydigt.. rent egoistiskt så hade jag skitkul o det hade pierre med.. vi hade inte kunnat få ett bättre "avslut" även om det är meningen att det ska vara början.. men det som gör att jag ångrar det är att vissa har tagit illa upp.. men för guds skull tro inte att vi hade planerat att skilja oss så här kort tid efter.. det var meningen att det skulle fungera.. vi ville.. men det blev bara för uppenbart.. o vid denna knappa ålder o utan barn varför försöka få det att fungera till varje pris  när vi tillslut vågade se på situationen med öppna ögon.. då tyckte vi båda att det var bättre att få tid o chans att starta om på nytt istället..

vad tänker jag.. ja om sanningen ska fram o det är ju många sanningar som har skördats idag så det är väl bara att fortsätta.. jag tänker inte så förtvivlat mycket på detta.. jag lever istället.. misstolka mig inte.. jag funderar då o då.. kollar på gamla bilder o videoinspelningar.. minns o ser på det bra vi hade med glädje.. men jag känner också inom miig att vi båda kommer att få en bättre framtid på varsitt håll.. så därför överanalyserar jag inte.. jag svarar godhjärtat på frågor från folk.. det ser jag lite som min plikt.. undrar om du får lika många frågor pierre... undrar om folk ser att jag är "boven i dramat".. hmm.. mest säkerligen.. jag sticker nog ut aningens för mycket för att ej vara det.. men it takes two to make a relationship works... o det hoppas jag att folk förstår...

hur ska jag ta mig framåt? det går som på räls om man kan säga så.. jag behöver inte göra så mycket.. livet fortgår o så länge jag trivs med det så har jag inga tankar på att stoppa det.. jag umgås med mina vänner, jobbar o tränar.. ska börja umgås mer med min familj o ska tillbringa sommaren 2007 på högbacken! jag mår bra! oftast! mår jag inte bra så grubblar jag lite o sen mår jag bra igen.. det stora bakslaget har inte kommit än o jag tvivlar på att det kommer..  däremot har det funnits en del småbakslag då jag inte mått prima som en prinsessa..  men nu mår jag bra.. jag har hopp om livet..

tack pierre för de här åren.. tack för att du har funnits o varit en del av att skapa min personlighet.. tack för att du har varit med i processen till att göra mig till den jag är.. kommer alltid att respektera dig och ha ett gott öga till dig. förhoppningsvis kommer du alltid att finnas kvar som min vän.. må all lycka vara med dig och jag hoppas att allt du tar för dig kommer att gå din väg. lycka till med allt min vän..

41390-1018

 

Publicerat: 2006-11-01 Klockan: 18:49:30

vänskap

vad är vänskap...? hur känner man att någon är ens sanna vän? är det när man som vän sätter sina egna behov på efterkälken för att ta hand om sin vän.. är det att visa att man alltid finns hos sin vän? är det att skratta, gråta, mysa, sitta o vara tysta, ställa upp o bara finnas..
 
ja vet vad vänskap är för mig.. jag har märkt vilka som är  mina vänner nu.. det är sådant som märks ganska lätt när man går igenom en sån här sak.. jag har märkt det en gång tidigare o det var när michele dog..

sen har jag olika typer av vänner.. de som jag hör av en gång i månaden o träffar någon enstaka gång o allt är precis som förr.. de jag träffar någon gång i veckan o messar med o allt bara känns bra.. de jag träffar dagligen som läser av mig direkt om något är fel.. sen vill mina vänner olika saker o ting för mig också.. nu tänker jag på framtiden.. det är rätt roligt o lustigt det där för det är många som har åsikter om hur jag ska leva mitt liv.. men det är samtidigt rätt gulligt.. att någon orkar engagera sig o tänka så mycket på mig.. det känns bra... hoppas bara att alla mina vänner respekterar mitt sätt att leva mitt liv. o det vet jag att de gör..

men så var det det där med vänskap.. att sätta sina egna behov på efterkälken tror jag NADA på.. inte som vana iaf.. men som tillfällighet säger jag O JA! vänskap är som kärlek.. ge o ta.. bara att med vänskap är man mer försiktig.. man tänker mer på det där med att ge o ta nu.. sin kärlek slarvar man ofta med.. tyvärr.. en viktig sak med vänskap är att en sann vän respekterar en som man är.. med brister o skavanker.. en sann vän står kvar även om den vän som kanske ej mår så bra inte orkar höra av sig.. en sann vän borrar sig igenom o visar att den bryr sig.. en sann vän är den som håller om o inte är rädd för att ställa frågan hur det är.. en sann vän är inte rädd för att såra.. för den vännen vet att personen i fråga behöver få lite krav på sig.. en sann vän vågar se en djupt i ögonen o är inte rädd för svaret som kan komma på en ställd fråga..

hmm.. efter att ha skrivit dessa rader märker jag att jag hade visst inget som helst syfte med denna blogg mer än att säga att jag älskar mina vänner o jag är glad att ni skiljer er åt.. tänk vad jobbigt om jag skulle träffa alla varje dag.. haha..

min vän... jag tänker på dej o håller om dej hårt.. finns alltid här....! älskar dej!

"jag önskar dig glädjen att alltid ha någon att dela dina upplevelser med. "
"jag önskar dig glädjen att hitta den som rätt förstår hur du egentligen är - och som ändå älskar dig."

 

Publicerat: 2006-09-22 Klockan: 16:38:10

kärlek?

Det är mer kärlek i att gå skilda vägar
 än att stanna tillsammans
om det inte känns i
hjärtat att man
ska göra
det..


 

Publicerat: 2006-09-19 Klockan: 21:04:39

parasit

mm det skulle kunna bli mitt andra namn. jag känner mig lite som en parasit för tillfället. en sån där jobbig jävel som tränger sig på andras människors liv. sover jag inte i erikas lägenhet så snyltar jag mat o sovplats hos milla o osse. nu ska jag ge mig på mitt tredje offer; gennebäck. torsdag till fredag ska jag ockupera hennes boning. men det finns en sak som gör att jag ej känner mig som en parasit o det är det faktum att jag vet att dessa 3 människor skulle säga nej om de ej kunde. just nu sitter jag hos milla o väntar in desperet housewifes. milla har hjälpt mig att packa idag o det gick riktigt bra! hon packade allt så fint så. jag var lite sämre på packningen. ikväll ska jag faktiskt ta osses plats i sängen.. så pass upp osse du kanske ej får tillbaks din sida sen.. haha..

lite som hänt;



bio med the gang. det var fredagens nöje. recension går att läsa på millas blogg. jag o pox var oxå med denna kväll men lyckades ej figurera på bild.



ja pappa o jag har målat min nya lägenhet. idag fick jag även reda på att de slipat golvet klart o ska anlita städfirman nu. så ev. kan jag börja flytta över saker lite tidigare. *hoppas* sen var vi på landet i helgen o grillade korv o tog upp båten. emil tyckte att det skulle börjas i tid.. haha...



skrubba skrubba skrubba båten!!



ja jag fann även diverse otäcka kryp. mer eller mindre levande! ;)



vi åt mat på gasten. tack mamma o pappa!! o så måste ju jag få vara med på bild på nått sätt iaf!!

o mamma o pappa har bokat lyxsvit åt syrran o mig o åt dem två på sunbyholmsslott fre till lör i slutet av okt.


http://www.sunbyholmslott.se

tusen tack mor o far!! jacuzzi o bastu på rummet. 4 rätters o annat smaskens!!

puss o hej










 

Publicerat: 2006-09-14 Klockan: 23:02:55

sliten, trött o ful

yiuu vad man kan tycka synd om sig själv ibland o bara äcklas av sitt eget yttre.. mm faktum är att jag fortfarande är skapligt nöjd med det inre så det ska jag inte klanka ner på.. men jag ser ut som en finnig, tjock ful tonåring som nyss kommit in i puberteten ungefär.. o vem eller vad ska jag skylla på??

jo stressen.. o det faktum att jag inte mår så jävla hundra just nu..

jag har iaf satt igång med träningen nu o det känns underbart! minst 2 ggr i veckan o gärna en 3 eller 4! det ska jag satsa på. för till julen ska jag iaf komma in i mina snygga jeans. det har jag gett mig fan på o när jag väl gett mig fan på nått så brukar det gå. envis som få...

mm jag har mått si o så hela veckan. många djupa dalar o en del höga toppar. dock mest dalar. gått omrking o varit småtjurig o jävlig.  förlåt mina kollegor det är mest ni som råkat ut för de otrevliga attackerna. tack för att ni är så underbara ändå. gråten har kommit ikapp också på gott o ont.

idag har pox o jag delat upp resterande saker o värdesatt sakerna vi ska få o ta. så slutnotan hamnade på minus 2800:- på josefines konto. hmm... det gick lätt. jag har bävat för detta hela veckan o haft ångest. men det gick smidigt. skönt. till o med spriten är uppdelad. vi har nog inte lämnat något åt slumpen. nu har vi en hel del möbler vi ska sälja också.

veckan som gått..

har varit o hälsat på lille william hos annah o calle. han var så fin så!! bedårande. tyvärr fick vi inte se hans små ögon för han sov som en stock o vaknade inte ens kvart över då han skulle ha vaknat.. haha.. efter det cyklade jag hem till milla där ett upptappat bad väntade. underbart.. så bjöds det på mat också. jag har tränat 2 ggr denna vecka. men milla o med elin. varit på en kortis tjejkväll. mysigt! handlat färg till nya lägenheten o lite annat smått o gott. lunchat med mamma o pappa. varit  på jysk o köpt ny säng. pappa har stampat på spacklet som visade sig ha torkat rejält.. hmm...



imorn ska jag, milla, osse, sadjad, pox, karin o conny på bio. sen hem till milla ett tag. jag har sleepover i erikas lägenhet hela helgen. på lördag o söndag blir det att måla i nya lägenheten. carro ska komma på husesyn med två bestar.. haha.. på söndag kväll ska jag ev på bio med sadjad om hans ögon tål det. så det blir en himla lugn helg med andra ord. inte en droppe alkohol ska flöda i mina vener!

puss o hej en skapligt okej josefine

 

Publicerat: 2006-09-06 Klockan: 21:51:18

a new place...

mmm faktumet växer sig starkare för var dag som går.. för varje timme som tiden för mig framåt.. för varje minut som ingår i den timmen och för varje sekund som minuten består av.. 

jag ska börja om.. ett nytt liv.. jag ska bli en igen.. tvåsamheten står på paus. jag är egentligen en sådan människa som mår bra i tvåsamhet. men nu ska jag vara i min ensamhet. jag kommer att klara mig. inga tvivel om den saken. jag kommer att gå till jobbet, träna, umgås med mina fantastiska vänner och leva mitt liv.

men det kommer med all sannolikhet kännas lustigt. för första gången sen jag var 19 år ska jag bo själv. ja jag räknar knappt de 3 månaderna det tog innan pierre kom in i mitt liv efter fredrik för då levde jag mest i ett töcken med vänner runtomkring mig konstant. men jag har en känsla av att det är så det kommer bii nu med. vänner runt omkring mig konstant. men jag trivs med det.

dock har jag gjort en deal med mig själv. jag har ingått en pakt med  mitt alterego och det är att när jag väl kommit i ordning i min lägenhet och vännerna varit där en gång eller två.. då ska jag ta en vecka för mig själv. då ska mitt liv bestå av jobb, träna o sedan hem. då ska jag praktisera orden; ensamhet, reflektionstid, innerlighet, tankfullhet, sorgeperiod, analyserande och privatliv. jag ska gå in i mig själv och bara vara med mig. inga vänner efter träningen, inte hundra sms per dag (men 20 kanske), inte middagar, inte utgång.. utan bara jag, josefine karin spalle.

jag måste göra det. jag måste ta paus. jag måste känna efter. jag måste känna av att det är en stor omställning som skett. jag måste få vara arg, ledsen, besviken, bitter o allt som kan komma fram av olika anledningar. jag måste! en god vän har sagt till mig att det inte finns så många måsten i livet och jag vet att den vännen har rätt. men detta är ett måste för mig. jag spinner på denna karusellen ett tag till och jag älskar den här karusellen. men jag måste få egentid sen. denna vecka kommer säkert någongång i november. då har jag kommit ordning i lägenheten o känner att jag kan ta paus... efter det är jag förhoppningsvis fit for fight igen...

lägenheten ja.. mm den 1/10 är den min. en två på smedjegatan. 59 kvadrat med öppen spis. nytapetserat i alla rum förrutom sovrummet där jag själv ska måla. jag vill lägga klickgolv också (snälla pappa o walle hjälp mig!!). annars är det andra i dugligt skick, dock ett riktigt nerköp från denna lägenheten men det säger väl sig självt.. men jag kommer att trivas! jag kände det när jag gick in i lägenheten!

over and out...

41390-757

vissa saker är bestående i livet..som kärleken till dessa två..

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0