ja vad fan jag tyckte att jag var så humoristisk o lättsam i förrgår när jag skrev om mitt kall i livet men jag var nog fan inte så rolig för det var inga som hängde på idén. caroline skrev dock en blogg om hennes seriösa kall i livet så jag ska inte vara sämre jag...

jag har nog 3 sådana...

1. jag vill ta vara på livet. det är kort. säg att man kanske (om man har tur) lever ett relativt okej liv tills dess att man fyller 80 år. då har jag redan förbrukat en tredjedel. jag har alltså två tredjedelar kvar. då gäller det att leva i nuet. inte tänka för mycket om.. hur.. varför.. självklart innehåller livet dessa frågor dagligen. men jag vill ändå försöka ta tag i det som jag brinner för och följa mina känslor - varje dag!

2. jag försöker vara en glädjespridare. jag möter människor (kända som okända) med ett leéende (oftast..  även solen har sina fläckar..). jag är ärligt intresserad av vad människor tänker och tycker. det är viktigt att komma ihåg småsaker o detaljer om människor. jag njuter av att säga komplimanger (som jag då givetvis menar) och ser hur personen i fråga bli glad. tänka positivt!

tänk såhär;

*det här blir en fin dag!
*jag klarar av mer än vad jag tror!
*ingenting blir bättre för att  man oroar sig!
*man kan aldrig göra mer än sitt bästa!
*alltid finns det något att glädja sig åt!
*jag känner mig i utmärkt form! (skaplig lögn men jaja...)
*idag ska jag göra någon glad!
*det är ingen idé att deppa!
*livet är härligt!

oh vad jobbig o klämkäck hon ska vara tänker ni nu.. eller så gör ni inte det o då har ni en bra dag o då säger jag GRATTIS! nej men helt ärligt så är det helt underbart att mötas av ett léende när man handlar på ica o har en dålig dag.. det går ju inte att låta bli att le tillbaks.. eller bara av att se eller höra någon skratta.. det smittar av sig.. sen den blicken man får tillbaks av okända människor när man ger dem komplimanger är obetalbart.. först en blick av tvivel o skojar du med mig.. sen när de förstår att man är seriös så lyser de fullkomligt upp.

3. jag vill lära barnen jag arbetar med att få en social kompetens med en stor dos empati i. alltså helt ärligt så är mitt yrke bland det viktigaste yrket... motsäger sig någon? för vad är det vi gör.. vad skulle man kunna kalla oss?? FRAMTIDSINVESTERARE! ja det är vad vi är! är vi medvetna om det och ger barnen en god och positiv/trygg grund att stå på så finns det fortfarande hopp om framtiden!

tänk på att det är i mötet med andra som du ständigt utvecklas. och det är de personer som utmanar dig och är "lite jobbiga" som får dig att växa och bli mer och mer självständig och få en ökad tro på dej själv. en sak till.. tänk även på att vi vuxna och barn läser av ansiktsuttryck och kroppsspråk på mindre än en sekund.. VAD VILL DU SÄGA OM DIG SJÄLV? tänk på det nästa gång du möter någon, känd som okänd!!

ha en bra dag och hand om er!

kram en glad josefine som varit på en oerhörd rolig kurs idag! tecken som stöd!! yihaa!