det är en tung årstid nu... en årstid då tankarna automatiskt för mig 1 år tillbaks i tiden. bara det att det var fruktansvärt mycket kallare för 1 år sedan, på flera sätt än den egentliga kylan. 1 år sedan..  då tynade Michele bort framför oss. vi stod och tittade på. maktlösa. hjälplösa. det var en fruktansvärd tid där vi alla visste vart vägen förde oss och vi kunde inte väja hur mycket vi än ville. för det hade sjukdomen bestämt. vi kunde inte rädda snuttungen.. det fanns inget vi kunde göra än att finnas där, hålla hennes hand, pilla henne i håret och prata med henne trots att vi inte fick några svar tillbaks.

MICHELE.... är det något jag önskar mest av allt så är det att du kunde komma tillbaka. jag vill inte att du ska vara borta... men det är du. och det vi kan göra för att hedra dig är att leva vårt liv fullt ut. inte nöja oss med att livet för oss vart det för oss. utan att själva sätta ner foten och ta makten över våra liv och styra det åt det hållet vi vill ha det. för det är nämligen så. att så många människor "nöjer" sig, av en eller flera orsaker så nöjer de sig. kanske är de inte ens nöjda, för många av dessa människor fortsätter att klaga. de är bittra. men sanningen är den att det är bara jag eller du som kan förändra våra egna liv. det är ingen annan som  kommer att göra det åt dig. så snälla klaga inte på små saker som faktiskt går att påverka.

eller förresten vem är jag som ska säga åt folk hur de ska leva sina liv? vad har jag för rätt till det? lev ditt liv som du vill ha det.. jag hoppas bara att du slipper ångra dig när du är 70 plus och ser tillbaka på ditt liv. sen är det inte storverk jag pratar om här. alla behöver inte vara med att förändra världen. styr bara ditt eget liv så du kan se tillbaka på ditt liv och vara nöjd med vetskapen om att du gjorde det du kunde för att du skulle må bra.

michele fick aldrig den möjligheten. hennes liv tog slut alldeles för tidigt. men vi som var med runtomkring henne fick ett uppvaknande. livet är kort. livet är skört.  TA KONTROLL ÖVER DITT EGET LIV.

___________________________________________________________________________________

ja det var den uppläxningen det...

så vad händer nu? jag ska snart in i duschen o göra mig fin till min andra inflyttningsfest. ja jag vet jag är lite småudda sådär.. huh.. jag kom nyss hem från stan där jag färgat o klippt håret, köpt ett nytt linne, varit smakråd till en klänning till milla och lunchat (kl 16.00) med milla o osse.

igår var emil med mig på jobbet..

det tyckte han var riktigt skoj o storebror blev lite avis så hans tur blir det den 22 dec.. sen efter jobbet så lunchade jag, emil, gustav, sadjad o pappa på mcd. eller lunchade o lunchade åt lite smått o gott iaf..



efter det var det dags att träna pump med charlotte på world class.. det ska tilläggas att jag är smidig som ett jävla kylskåp idag.. huh.. efter att ha suttit i frisörstolen i nästan 3 timmar kände jag mig som en 80 årig tant ungefär..



efter träningen så åkte jag hem till sadjad o blev bjuden på god mat och vi såg på idol och flight 93. gaah vilken panik o ågren... ja filmen alltså inte att umgås med sadjad.. o sadjad maten var god..!!

så nu ska jag göra ordning mig.... michele.... du finns med mig....