imorgon ska du börja förskolan. första dagen på inskolningen.

 

älskade busiga unge. hur ska det gå? du som är som ett yrväder. som reagerar med känslor på det mesta. går från 0 till 100 på en sekund. du som blir så arg. så arg. men sen går det över. lika fort som du blir rosenrasande lika fort kan du bli lugn igen. oh vad jag hoppas att du ska bli trygg på förskolan och finna tröst i pedagogerna på din avdelning. noah var så lugn när han skulle börja förskolan, men han hade sina områden, med sin korsett och sin analatresi. det var en annan oro.

 

den här oron är på ett annat sätt. hur kommer ditt humör klara av det här? kommer du tygla dig på förskolan och spela ut hela ditt register hemma? så som jag känner dig så kommer du spela ut hela ditt register på förskolan med.

 

ja du älskade unge. det kommer nog gå bra det här med....!

 

i onsdags var det dags för att besöka sjukhuset igen. dock inte med noah. utan det var lovis tur att kolla upp hennes hjärta. hennes av-septumdefekt skulle kollas upp. hon föddes med hål mellan kammrarna. som alltid är det med viss nervositet som jag stiger in i sjukhuset. jag vill inte vara där. inte med mina barn. men nu stegade vi mot ultraljudet.

den yngsta familjemedlemmen är den största orkanen i vår familj. hon har en framfart som få och styr och ställer med allt. det finns ingenting som är omöjligt för henne och är det omöjligt av någon anledning så får ALLA höra det. ingen kan undgå hennes röstresurser då.

 

men underhållande är hon. sist vi var i leksaksaffären prövade hon allt. då menar jag allt. hon prövade även på att ta ut alla kartonger från hyllan och själv sätta sig där. så nöjd....

 

så ja. dottern tog med sig pläden ut häromkvällen och la ner den på gräset och la sig till rätta! skönt.... kikade på alla flyttfåglar som flög till varmare breddgrader.

 

under hatten....

 

i lördags hade vi kalas på landet för vår 1-åring. lovi bar klänningen som hon fick av faster och jonas efter deras kubaresa.

 

sång och paket på morgonen. ja kanske uppskattades det mest av storebror:)

 

 

vi valde att åka till tropikariet för att fira lovis 1-årsdag. där hade vi alla 4 det riktigt kul. sist vi var där var noah 1 år och kunde ej gå så då blev det ej så mycket av det. men nu hade vi en nyfiken om än lite rädd 3-åring och en vilde till 1-åring med oss. noah gav mig instruktioner om vilka djur jag skulle fotografera.

 

 

små upptäckare.

 

nu har ett år susat förbi. lilla lovi har funnits i vår familj i ett år. så mycket glädje. så mycket slit;) för annat vore det dumt att skriva. vi vet att vi lever men vad gör väl det när vi har 2 helt fantastiska ungar.

 

lovi du älskar att bada, leka med storebrors bilar och bollar. du är galet envis och ska vara på allting som du inte får röra. du har varit nyfiken på allt i livet och lite väl tidig med det mesta vilket har resulterat i både näsblod, bulor och sår. men så är det när man bara ska fram fram och fram och inte har tid att vänta.

 

känner igen det där beteendet från mig själv som liten... men se det slutade ju bra.

 

på det här året har du lärt dig mycket. du ställer dig upp utan stöd, kryper, går, rullar, klättrar - på allt!, hoppar, pratar några ord och förstår en hel del. du vinkar, klappar i händerna och gör rörelserna till olika sånger vi sjunger. du vill vara delaktig i allt. ska äta själv, ska klä dig själv och ska vara med noah precis överallt. du har lärt dig kliva på och av noahs cykel och är en självständig liten person.

 

nyfödd

 

nu är det dags för den ultrakladdiga delen av matintag...

 

varje frukost ska hon hjälpa till med gröten. nu ska även lunchen ätas med hjälp av lovi... kladdigt blir det.

 

.. nu kan hon ha tofs!

 

såhär blir dottern när vi är ute. visst det har varit kallt - men absolut inte det kallaste hon varit ute i. hon har blivit såhär ca 5 ggr. alla gånger har det varit soligt plus att vi varit ute mer än 30 minuter.

 

kan det vara soleksem?

 

ja eftersom hon ställer sig i tid och otid.