josephines -

Publicerat: 2015-03-07 Klockan: 09:51:00

heder

heder av elif shafak. utgiven år 2012.

Boken inleds i London, en lördag 1992. En ung kvinna skall hämta sin bror – en mördare som frisläpps efter fjorton år i fängelse. Samma dag bestämmer hon sig för att berätta sin döda mors historia.

I nästa kapitel befinner vi oss därför i ”en by nära Eufrat”. Året är 1945.

Exotisk underhållning med mycket känslor, och en didaktisk, rentav moralisk ton. Så vill jag sammanfatta boken. Största delen av handlingen utspelar sig i det sena 1970-talets London. Bland strävsamma invandrare och flummiga brittiska hippies. Titeln Heder är eufemistisk. Redan på första sidan förstår man att berättelsen handlar om så kallat ”hedersvåld”.

Men den mest gripande figuren är inte berättarens mor. Inte heller är det hennes äldste bror, mördaren – en stökig invandrarpojke som hamnat snett, klämd mellan hemmets och samhällets normer. Nej, bokens mest minnesvärda bekantskap är berättarens lillebror, den dödas yngsta son – en känslig liten grabb med vidöppna ögon och stort hjärta, som obehindrat rör sig mellan de båda normsystemen. Han är älskansvärd. Och att författaren skapar en riktigt häftig framgångssaga åt honom känns varken sliskigt eller påklistrat, utan bara rättvist och lugnande.

Bokens mest påfrestande avsnitt är mördarens möte med en sufisk frälsargestalt i fängelset. I övrigt är berättelsen riktigt läsvärd. Trots sina ytliga och schablonartade porträtt av invandraröden, i form av lidande kvinnor och förvirrade män.

betyg 3,5 av 5.

Böcker - Direktlänk

Kommentarer

Trackback

Till bloggens startsida