förr eller senare exploderar jag, 2014. regi josh boone.

 

jösses. ta med näsdukar läste jag någon minut innan filmen rullade igång. jag letade runt i väskan och insåg att jag hade ett packe. men jag kom aldrig dit. min tröjarm däremot fick vara näsdukar.... eller så strilade bara tårarna ner för kinderna. ibland sakta, ibland hysteriskt. ibland fint, ibland alldeles snorblandat... jag tror att av 2 h och 6 min grät jag nog 1 h och 58 min... på ett ungefär. men ack en sådan fin film.

 

humor, kärlek, vänskap, familjeband, idoldyrkan, litteratur, självförtroende....

 

men sedan fanns ständigt döden och cancern sida vid sida av allt det ovan nämnda.

 

jag älskar filmen. det som gör att filmen inte får en femma är att hur gärna jag än vill tro och hoppas att det kan gå till på det sättet så är det lite för mycket film. lite för överdådigt i all sorglighet ibland. men den är bra nära en femma. jag är så berörd. så berörd.

 

betyg 4,5 av 5.

 

imdb - 8.4 av 10.