kan det vara så? att 2013 liksom 2012 blir ett år då noah slipper större ingrepp. då det enbart blir de vanliga remisserna och undersökningarna som ska ske. det verkar som så. det känns som så. det vore helt fantastiskt om det verkligen kunde få bli så.

 

idag åkte jag, sadde och noah till us. den lilla terroristen var hemma med mormor, moster och emil. det var tur att vi inte tog med henne då vi blev kvar över 5 timmar plus att noah behövde oss bägge närvarande.

 

 

efter 5 minuter med narkossköterskan tyckte noah att vi var färdiga och att vi skulle åka hem. men då hade dagen precis börjat. vilket bemötande. helt fantastiskt. vi mötte idag 6 olika personer som var involverade i noahs vård och var en av dem var så proffsiga och hade en känsla för hur de skulle agera. de lät även oss agera i situationer då noah inte skulle accepterat något annat.

 

 

när man är på sjukhus får man ha napp och snuffe hela dagen. även björnen fick vara med.

 

i väntrummet fanns många roliga saker.

 

 

när emlan satt var det dags att gå in och få lugnande. det var ingen diskussion om vem som skulle ge det. ingen annan än mamma och pappa fick vara närvarande i rummet....

 

 

blev lite smådåsig men inte tillräckligt "nere".

 

 

vi åkte ner till röntgen och gjorde oss hemmastadda där...

 

 

jag hade noah i famnen när han sövdes. det var tredje gången av 6 som jag var med på en sövning. på något sätt så "klarar" jag av det när det inte handlar om operation. det känns inte lika sterilt och skrämmande. noah somnade och blev så tung i sin lilla kropp. vi hjälptes till att få ner honom på sängen och då fick vi gå ut.

 

 

när röntgen var klar åkte vi återigen upp till smärteneheten. där vi väntade på att vår älskling skulle slå upp sina blå. det tog längre tid än vad de trott och jag avskyr verkligen den väntan..

 

 

tillslut.....

 

 

försökte piggna till lite...

 

 

under tiden vi satt och väntade så mailade jag till tropp. ni vet den där fantastiska läkaren vi haft förmånen att träffa. tro det eller ej men han hann svara på 2 mail under den tiden. allt såg så fint ut! vi kom fram till att skruvarna får sitta kvar tills det uppkommer besvär. då ska de avlägsnas. även om det blir lite kämpigare att få bort dem då det troligtvis kommer ha hunnit växa benvävnad på dem. men om han har lyckats såga bort en kota och steloperera det området så tror jag nog han är kapabel till att få bort benvävnaden runt metallen.

 

 

jag är innerligt tacksam över att 2013 högst sannolikt kommer bli ett ingreppsfritt år. för noah är verkligen inte i form för att vara inlagd och träffa läkare dagligen. han behöver 1-2 år på sig innan han är mogen för det igen. det är iallafall vad jag tror. plus att det skulle vara kämpigt att vara ifrån lovi och vara på 2 platser samtidigt. om ca 3 veckor ska vi till us igen för att träffa tropp. då ska vi fråga en del om rörligheten och skruvarna. eftersom noah är rätt begränsad i en del rörelser. det är väl det enda som skulle kunna väga för en operation. om det skulle kunna bli någon förbättring inom det området.

 

tillslut orkade noah spela lite fotboll innan det var dags att ta bort infarten.

 

 

det blev mcdonalds på hemvägen. fasta från klockan 6 till kl 17 räckte...

 

nu är jag rätt slut. utpumpad. lite ledsen fast jag är så otroligt lycklig. har varit mycket känslor i omlopp under dagen. sedan var jag så innerligt nervös för att öppna tropps mail. jag orkade inte läsa om att det skulle se dåligt ut. det slapp jag. men tankarna har varit lite här och där idag. sedan så är det inte lätt att vara med och söva sitt barn.... nej det var en tuff dag idag.

 

men vilket resultat!

 

 

 

 

Det känns inombords att läsa det du skriver .. Är ett par år som vi haft kontakt nu och jag följt Noah på hans färd .. Lilla tappra Noah ! När vardagen rullar på och man ser Noah på foton och läser om hur han utvecklas är det lätt att nästan "glömma bort" allt ni varit med om och bekymren som ändå kvarstår till viss del. Men så fort du skriver får jag tillbaka-blickar och minnen av allt ni varit med om under dessa år men Noah och känner att tårarna finns där bakom ögonlocken. Ni fina föräldrar ! Jossan och sadde ! Kramar i massor

Så duktigt Noah är... Världens duktigaste :-)

Vad härligt att ni fick så duktiga människor omkring er idag, det ger ju en enorm trygghet för er alla ♥

Skönt att läkaren är den bästa, vilken tur ni har!!!

Tack för att du delar med dig.... sugs verkligen in itexten och kan förstå dina känslor, din rädsla och dina tankar ♥

Stor kram Johanna

Åh vad jag hoppas att ni slipper operationen för Noahs och för er skull. Jag kan verkligen tänka mig att den väntan på att de ska vakna är ganska outhärdlig och jobbig.
Lite konstigt tycker man ju att det är att det är som skillnad på två sjukhus som är så nära varandra, men det är ju skönt att veta att det finns professionella och duktiga som arbetar i Linköping.
Skönt med ett positiva besked på slutet av dagen och vi håller tummarna att det ska fortsätta vara så.
Puss

Underbart med positivt besked om skruvarna, även om man egentligen önskar att inget barn ens skulle behöva göra den operationen och alltså varken behöva få ett negativt eller positivt besked om det... (lite rörigt, men du förstår nog vad jag menar). Jag är i alla fall glad för er skull och hoppas att Noah slipper operationer detta år! Förstår att du är trött efter dagen. Det kommer nog alltid att vara mycket känslor kring sjukhusbesök. Kram!

Hoppas för Er och Noah att de blir operationsfritt år. Det kommer alltid tårar när jag ser världens bästa Noah på sjukhus. Önskade att han slapp allt detta men det är skönt att höra att personalen var bra.

Älskar Er. Kram Bahareh

Kan inte annat än hoppas o hålla tummarna för att ni slipper operation detta år, o alla år framåt.
Kramar/ Linda