ja som ni vet skrev jag för ett par dagar sen om att jag kanske var på väg att dö för jag hade feber åt fel håll. jag dog inte.

men idag skulle ni varit med.

fortfarande sjukling och "hemmafru" (knappast eftersom det enda jag orkar göra är disken...). jag stod och diskade (tydligen ska jag inte ens göra det!!) när jag började känna mig;

* kallsvettig
* darrig
* såg flimmer framför ögonen
* kräkfärdig
* stickningar i hela kroppen
* började andas tungt

jag tog mig till spegeln för att se om jag var blek (okej blekare...). jag var nästan död! KRITVIT i ansiktet och KRITVITA läppar. jag skojar inte.... tog tag i telefonen och var beredd att ringa ngt larmnummer. fick tag i lite frukost och satte mig på golvet och förde skeden sakta mot min mun.

efter ca 10 min började alla svimningssymptom sakta försvinna och tillslut vågade jag mig ställa mig upp - fortfarande med telefonen i handen.

hädanefter lovar jag mig själv att inte flexa med mina måltidstider. nu är det slut på det och här ska nu förtäras mat på normala tider! jag ska nämligen inte erfara någon mer nära döden upplevelse!