lyckligt lottad eller en självklarhet?
boken får det att värka i mig. den får mig att bli arg, ledsen, glad och illamående. jag satt nyss och läste men sedan beslöt jag mig för att ta en promenad. jag kan ta en promenad. sedan ville jag ta en dusch efter att ha suttit och solat i bikini. jag kan sola i bikini. jag kan ta en dusch när jag vill. snart ska jag äta en måltid som pappa och sadjad mest jobbat med. jag blir serverad av 2 män. just nu sitter jag i en kort tunika och inget mer. jag är fri att kunna klä mig hur jag vill. jag har ingen som styr mig. ingen som bestämmer över mig. ingen som gifter bort mig när jag är 15 år.
varför ska jag ens kunna bekymra mig över sådant? jo ett enkelt svar - jag är kvinna. som kvinna har man inte samma rättigheter som män. det är bara att inse. vi ska uppföra oss på ett visst sätt. och nu talar jag bara om sverige. bokan utspelar sig till största del i kabul. där talar vi om helt andra förutsättningar. det är särskilt märkbart beroende på var man föds i välden.
under min promenad tittade jag på naturen och kände mig fri. jag tänkte att jag är lyckligt lottad som är född i sverige. som har helt andra förutsättningar än många andra kvinnor. men sekunden efter jag hade tänkt så blev jag förbannad på mig själv. hur kan jag ens tänka så. lyckligt lottad. vilket jävla skitsnack. det är en självklarhet. kvinnor ska ha samma rättigheter som män och vice verse. men nu är det inte så. inte ens i sverige. det gör mig arg. det gör mig förbannad. det gör mig arg som en gorg.
läs boken. tänk. känn efter. kände ni något? hur kände ni inför kvinnornas situation? kändes det i själen? kände ni att ni var lyckligt lottade som är födda i sverige och sedan skakade av sig det. är det så det fungerar? vi vet om hur det är men ändå handlar man inte. kan inte säger många.. kan inte. vilket skitsnack. börja med att skriva en blogg. börja med att förändra det du kan förändra. börja tänka genus.
men jag är inte bara arg. jag är även en glad semesterfirare... som har det varmt!
Älskar ditt sätt att tänka...Puss
Hej Jossan,
Härligt att du har hittat en bok du gillar, jag älskar själv den känslan. Men jag undrar lite över dina reflektioner om Sverige, på vilket sätt har inte kvinnor samma rättigheter som män i Sverige?
//O
Bra skrivet gumman! Men jag tror att "kvinnoförtrycket" i Sverige är på väg att försvinna. Kvinnor tjänar inte längre mindre än män (åtminstone i majoriteten av yrken), kvinnor har samma rättigheter som män i samhället och de enda som kan förändra det till det bättre är just vi kvinnor. Vi tjejer kan inte bara gå omkring och spela martyrer och kalla oss feminister längre utan det är agerande som gäller. Jag tror att vår generation och framtida sådana inte finner sig i att bli behandlade annorlunda än män. Och i framtiden kommer inga tjejer behöva kalla sig feminister eftersom skillnaderna könen emellan kommer vara så små.
Vad ville jag säga med det nu då... hmmm...
Jo, det är förjävligt att det fortfarande är stenålder i vissa delar av världen men vi måste börja med att förändra det vi kan: nämligen oss själva.
Håller med både Oskar och Caroline. Tycker att det är hemskt att det är så mycket nedvärderande av det andra könet i andra länder men måste säga att i Sverige så går det rätt så mycket åt båda hållen så jag tycker inte att man kan säga att kvinnor inte har samma rättigheter för det har många män heller inte å andra sidan, och kollar man lönen så tycker jag fortfarande att det är skillnad fast det tycker jag inte handlar om rättigheter. Jag är lycklig över att bo i Sverige och jag anser inte att jag har mindre rättigheter än någon annan oavsett kön, etnisk bakgrund eller något annat.
Ses ikväll stumpan och jag hoppas att du ligger och njuter av solen och värmen. Puss puss
osse, caroline o milla. den delen jag skrev om sverige var kort. "vi ska uppföra oss på ett visst sätt. och nu talar jag bara om sverige." det var i stort sett det. jag avskyr de traditionella könsrollerna som lever kvar. jag är fullt medveten om att de håller på att försvinna. men det är way to go kvar. jag har diskussioner var och varannnan vecka om det främst med den äldre generationen. nästan samma generation som säger dagis istället för förskola ;). nej då. inte fullt så. men jag upplever forrfarande att det ska vara på ett visst sätt. självklart försväntas killar oxå vara på ett visst sätt. men varför jag inte debatterar det på samma sätt har och göra med att jag inte brinner för det på samma sätt. jag skriver om det jag brinner för. plus att vi i sverige har många från andra kulturer som fortfarande lever sitt liv som de gjorde i sitt hemland. det är att en kvinna ska vara som en typ av "passupp" på mannen. så det är det jag menar att det fortfarande finns kvar i sverige. rättigheter lagligt är en sak, rättigheter i verkligheten är en annan. så gick mina funderingar. länkar även till en blogg som har en hel del tankvärda åsikter.
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.2202791
kram
Inte för att vara petig men du uttryckte dig även att du blev förbannad för att du var lycklig över att bo i sverige för "kvinnor ska ha samma rättigheter som män och vice verse. men nu är det inte så. inte ens i sverige. det gör mig arg." Jag förstår ditt tankesätt och även om jag också tycker att det är fel så tror jag samtidigt inte att du kan gå in och peta på olika kulturer och på hur andra uppfostrar sina barn så länge inte barnen tar skada av det eftersom samhället ger barnet "alla möjligheter". Det man kan göra är att inte acceptera att bli behandlad så av någon, tex jag som tjej accepterar inte att bli nedvärderad av någon från någon kultur. Även om jag förstår att du inte brinner för det åt andra hållet så tror jag inte att man kan bara välja sida och se det bara från sin egen synvinkel för då får man ett väldigt snävt perspektiv. Vissa saker behöver nog vara lite "orättvisa" också, jag menar det är ingen som klagar på att kvinnor kvoteras in och har mindre krav än män i yrken som polis, brandman och militären för jag vet inte några yrken som direkt kvoterar in män men det har jag inga belägg för så jag säger inte att det inte finns, bara att jag vet inte om det.
Lite av mina tankar bara.
jag tror att du snävar in dig på att jag skriver rättigheter. skulle jag ha skrivit könsroller eller liknande tror jag inte du skulle ha reagerat på samma sätt. utan helt enkelt så uttryckte jag mig oklart i så fall. men att säga att barnen inte tar illa upp av sådan uppfostran tycker JAG direkt är fel. eller så har jag helt enkelt läst för många självbiografer för att inte kunna hålla med dig. eller pratat med för många från just sådana kulturer med självupplevda erfarenheter.
varav kvotering vet jag många som klagar på det. jag är en av dem. jag kan inte tycka att det är ett dugg tryggt eller rättvist att man inte blir anställd eller antagen på lika villkor.
och oh nej jag är absolut inte inne på ett snävt sätt här. jag är fullt medveten om hur det är åt det andra hållet också. bara det att jag här i min blogg har valt att skriva om det utifrån kvinnornas perspektiv. eftersom att det var det boken handlade om. och då var det just det ämnet som var aktuellt. jag lovar att den gången jag läser en bok som fängslar mig lika mycket åt killarnas håll så kommer det ett blogginlägg om det med. så håll till godo.
innan du skriver ngt mer min älskade milla pilla så kan vi väl ta en diskussion hos mig ikväll istället. vi ses ju ändå regelbundet:) det blir så virrigt att hålla på att gå o skriva här på bloggen. ses snart!
Jag förstår vad du menar och på mycket sätt så försöker jag att provocera ditt tänkande och ja jag hade inte reagerat likadant om du hade skrivit om könsrollerna istället för rättigheter =). Gällande uppfostran så sa jag inte att barnen inte tar illa upp av den uppfostran, jag om någon borde ändå veta hur det är att uppfostran utifrån ett visst synsätt men vi alla gör sedan vuxna val av hur vi vill bli, det jag ville få fram att det är svårt att gå hur folk ser på uppfostran utan det enda du kan göra (förutom att ha åsikter om det) är att uppfostra dina barn som du tycker passar. Puss på dig gullunge =)
