nu är det bara 11 timmar o 45 minuter kvar det på gångna året.. snart ligger 2006 framför oss.. jag känner en lättnad inför det. jag vet att det egentligen är larvigt att kunna känna lättnad inför ett nytt år. jag skulle ju lika gärna kunna börja om vilken dag som helst.. men nu lägger jag snart 2005 bakom mig o tar till mig 2006!

vad ser jag mest fram emot? ja bröllopet såklart! den 5/8 kommer vi att bli man och fru spalle.. eller kanske man och fru tauberman. Vilket ja det är fortfarande osagt.. det kommer bli att vi singlar slant om det.. tehe.. men vi ska bli man och fru iaf, vi ska börja vår egna lilla familj i tvåsamheten! oh vad jag längtar.. de små bitarna börjar falla på plats.. jag har varit säker på många saker i mitt liv.. men mer säker än vad jag är för mina känslor för pierre det har jag nog aldrig varit.

det är oxå med vemod jag går med det kommande året.. det kommer med all säkerhet bli året för micheles bortgång.. det kommer med all säkerhet bli året för hennes begravning.. men det kommer oxå bli en lättnad.. en befrielse.. främst för michele.. slippa vara fången i sin egen kropp...

vart allt bär sin väg det vet vi lite om.. kanske är det bäst så.. men jag vet en sak o det är det att nästa år kommer bli bättre o godare än det gångna.."trots allt"

så skippa frågetecknet i rubriken så säger vi alla på en gång gott nytt år

                                     pierre o jag.. man o fru...