noel...

 

idag har vi varit och hälsat på dig på barnintensivavdelningen på astrid lindgrens barnsjukhus.

 

du ligger där.

 

kopplad till maskiner.

 

maskiner som gör att dina lungor ska fyllas med luft, och se till att lungorna får ut luften. du ligger där kopplad till en respirator. det är så overkligt. du med ditt glada skratt och nyfikna ögon. nu ligger du där så liten i sängen fylld av droger som knappt gör att du orkar ha ögonen öppna.

 

det gör så ont i mig. så förbannat ont. världen känns så orättvis. jag känner så med dig. jag känner så med dina föräldrar. jag våndas med dem och jag känner mig så liten på denna jord som inte kan få deras smärta att försvinna.

 

jag önskar så att du vänder det här nu noel. att det inte är ett steg fram och två bak. utan att det blir två steg fram och ett bak. att du sakta men säkert vänder det här åt rätt håll. att du orkar.

 

du har så mycket mer att ge livet. du har så många härliga skratt att förgylla din omgivning med. du har så många finurliga leenden att avfyra. livet har så mycket mer att ge dig. varma kramar från din mamma och pappa. en snabb blöt puss från din bror. din lilla beskyddare leon.

 

oh låt det här vända nu. låt det snart bli en tid för dig då du klarar av att andas utan hjälp av respirator. det är det jag önskar av hela mitt hjärta noel. det enda jag önskar.

 

 

du finaste och starkaste kämpen av dem alla. av alla jag känner. så många gånger har du bevisat att du har mer att ge till din omgivning. så många gånger har du vänt från underläge. kom igen nu noel. nu har du din livs svåraste match än så länge och jag tänker på dig vareviga sekund. på dig och dina kämpar till föräldrar.

 

Såå otroligt fint skrivet av dig Josefine. Det träffar precis mina egna tankar.
Jag tänker också på Noel hela dagarna och hans oerhört starka familj.
Jag håller med om allt du har skrivit här och tror att Noel bara kan gå segrande ur detta, inget annat alternativ finns i mina tankar.
Heja Noel, ingen kan kämpa som du gör, du måste orkar hela vägen (jag vet att du gör det) /Siv-Britt