Publicerat: 2006-11-22 Klockan: 19:36:12

tårarna rinner...

hur kan livet vara så förbannat orättvist.. kan inte förstå det.. får sådana här känslor då och då.. fick det med jämna intervaller när michan var sjuk.. får det fortfarande när jag tänker på henne.. sedan ibland så händer det något eller så läser jag något som får mig att känna mig liten på jorden.. maktlös.. som att någon knyter åt hjärtat hårt hårt..

jag är inne på en sida med jämna mellanrum.. det är en hemsida som en familj har gjort. denna familj kom jag i kontakt med när michele var sjuk. deras ena lilla son var nämligen sjuk i cancer också. han dog liksom michele alldeles alldeles för tidigt. men nu är det så att deras andra son har börjat uttrycka sin sorg efter minstingen. det gjorde så ont att läsa. likaså hur mamman o pappan kämpar på med det nya livet i familjen tre..

http://www.williamhedman.dinstudio.se/index.htm

läs under dagbok så förstår ni mig. en av rubrikerna som kändes mest just nu var rubriken STOCKHOLM. my god säger jag bara..

jag tänker på er... ofta.. och just nu denna kväll.. hela tiden.. *ledsen*


Kommentarer
Postat av: Sadjad

Säg till om du känner för o prata...kram

2006-11-23 @ 12:32:38
Postat av: linda

hej sitter hät nu och har läst om pojken tårarna går inte att hindra, vad det är orättvist, kände du pojken puss linda

2006-11-23 @ 19:47:50
Postat av: ERIKA(pila)

Usch har vart inne å läst där nu i 2 dagar,fy så hemskt! Kan ju bara gå tillbax till mig själv om det skulle hännda mina barn å min familj..hua..förstår inte hur de överlever!
En stor kram å trevlig helg!

2006-11-24 @ 21:29:39
Postat av: jessan

usch usch den dagboken var inte bra för mig att läsa, usch such håller med livet är för orättvist.puss

2006-11-24 @ 21:49:24
URL: http://jezziee.blogg,se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0