Publicerat: 2006-02-14
Klockan: 19:02:35
begravning...
så.. nu är det gjort.. vi klarade det med nöd o näppe.. mitt hjärta har nog aldrig varit så nära bristningsgränsen.. shit.. hur kan kroppen klara av sådana här påfrestningar.. hur kunde vi alla som var där klara oss igenom detta?? det var så oerhört mycket folk! gamla klasskamrater, släkt, familj, lärare o vänner.. det var så fint..
den rosa kistan stod där i mitten.. kortet på michele var så vackert.. oh alla blommor... så fint! låtarna.., prästens ord.
allt var fint.. men aj så ont det gör. efter begravningen var det fika. o efter det åkte vi till minneslunden där de lagt ut alla blommor..
nu är det bara ett farväl kvar.. en vacker vårdag sitter vi i en båt o strör din aska ut över havet min älskade snutt..
som det stod på pierres o mitt sorgeband "ditt leende kommer alltid att värma oss älskade sizz o snutt.. Bro o Jossan"
den rosa kistan stod där i mitten.. kortet på michele var så vackert.. oh alla blommor... så fint! låtarna.., prästens ord.
allt var fint.. men aj så ont det gör. efter begravningen var det fika. o efter det åkte vi till minneslunden där de lagt ut alla blommor..
nu är det bara ett farväl kvar.. en vacker vårdag sitter vi i en båt o strör din aska ut över havet min älskade snutt..
som det stod på pierres o mitt sorgeband "ditt leende kommer alltid att värma oss älskade sizz o snutt.. Bro o Jossan"
Kommentarer
Trackback
